Blogg

Efter ytterligare en rullig ankarnatt var det dags att göra klart skepp och fortsätta österut. Väderprognosen såg bra ut, prognosen visade lite vind under vissa delar av sträckan men bättre det än tvärt om. Vi lämnade viken 08.20 och tjugo minuter senare var genackern utrullad .

Finseglet hissades tidigt 💦

Dagen bjöd på strålande sol och härlig segling. På avstånd såg vi något som vi tror var en val 🐳 synd bara att den inte ville komma lite närmare. Till lunch serverades omelett med ”fådda korvar”. Vår grekiska båtgranne i Carloforte skulle lämna sin båt för vintern så vi fick två paket färska korvar och ett paket köttfärs, allt i obrutna förpackningar. Efcharistó!

Inför kvällen och natten resonerade vi om vi skulle byta försegel men genackern drog fortfarande så bra så den fick sitta uppe.

Gasten tog första vakten mellan 21.00-00.00 men blev avlöst lite tidigare av kapten. Vinden hade avtagit så efter 15 timmar var det dags att tacka genackern för den här gången och starta motorn istället. Inledningen på natten var svart och mörk men så småningom lyste halvmånen upp natten för oss.

Land i sikte 👀 ön Levanzo

Efter en lugn natt med motorgång i nio timmar var det dags att sätta segel igen. 148 NM hade vi avverkat på ett dygn, rekord för oss 🌟. Vinden hade vridit mer mot sydost så vi klarade inte av att segla direkt mot målet. De sista 4,5 timmarna kändes väldigt långa eftersom vi tvingades kryssa ↗️ ↘️.

Efter 164 NM och 29 timmar förtöjde vi vid en boj i Cala Rossa på nordöstra sidan på ön Favignana. En bra överfart med 15 timmar genackersegling, nio timmar för motor och 4,5 timmar med kryssvindar. Ganska omgående efter att vi hade knutit fast fick vi besök av parkvakterna som undrade om vi hade tillstånd att förtöja. Det hade vi inte, men vi hade läst att det gick att ordna på plats och det visade sig vara helt riktigt. Vi betalade för två nätter och fyllde i alla de papper som behövdes. Kostade för två nätter blev 63 € men vi tror att bojarna är gratis från och med den 1 oktober.

Favignana är den största av Isole Egadi (Egadiska öarna). Totalt består ögruppen av tre öar och området är det största marina naturreservatet i Medelhavet. Området är indelat i fyra olika skyddszoner utifrån hur skyddsvärt området är. I vissa områden är det bara tillåtet att färdas med segel. Totalt finns det 17 ankringsvikar där många av dem är försedda med bojar, totalt finns det 182 bojar. Flera djurarter finns i området, exempelvis säl, delfiner, havssköldpaddor och hajar. På ön finns ett räddningscenter för havssköldpaddor och en liten del av centret är tillgängligt för guidade turer.

Torsdagen ägnade vi oss åt ta igen lite sömn, äta engelsk frukost med vita bönor och ägg och härliga bad i det 23-gradiga vattnet. Navigatören blåste upp SUP:en för första gången sedan Lagos. Det blåste för mycket och vågorna var inledningsvis lite för utmanande för att stå på brädan men efter en stund med knästående paddling gick det ganska bra att även stå upp, men mer övning behövs.

Två år sedan sist så lite skakigt var det allt 😅

På kvällen flyttade alla ankarliggare, som legat längst in i viken under dagen, sig längre ut och förtöjde på en boj. Vi tror att det inte är tillåtet att ligga på eget ankare under nätterna 🤔.

Vi var ganska nöjda när klockan blev 21.30 och vi fick krypa till kojs. Nu är alla längre överfarter gjorda för den här gången. Nu får vi se hur vi lägger upp fortsättningen mot Licata.

Godnatt!

Natten blev en rullig historia. Navigatören som sovit ganska bra fick ett hålögt frukostsällskap. Gasten och kapten hade bara sovit ett par timmar på morgonkvisten på grund av ett envist svall och rullande 😅.

Vacker soluppgång 🌟

Anna mådde mycket bättre idag så vi vinkade av ANDANTE som skulle gå till Marinan di Capitana för några dagar. Nästa gång vi ses är vi troligtvis i Licata på södra Sicilien, vår vinterhamn. Tisdagens resa på drygt 35 NM blev den första etappen sedan vi lämnade Burriananova där vindarna var för svaga för att kunna segla, så NOSTRA tog sig framåt med storsegel och motor.

i lugna vatten kan navigatören ägna sig åt kontorsarbete

Vi passerade Sardiniens sydöstra hörn mellan udden Capo Carbonara och ön Isola del Cavoli. Området är ett naturreservat men det är tillåtet att passera igenom. Vi vände upp mot ankarviken Porto Glunco strax ovanför udden. Ankarviken var stor med mycket vingelutrymme, den har bra omdömen i Navily och har långa fina välbesökta sandstränder. Vid dagens tilläggare njöt vi av magiskt goda avokados.

Mums!

Det blev bad i det 23 gradiga vattnet, navigatören passade på att tvätta NOSTRAs vattenlinje. Därefter blev det middag och djupare studier av väderappar. Som det ser ut nu lämnar vi Sardinien i morgon klockan 08.00 för en överfart på cirka 150 NM till ön Favignana som ligger väster om Sicilien. Resan beräknas ta omkring 30 timmar. Vi får se om vi får seglingsvindar, men framförallt vill vi undvika åskoväder.

Vy söderut från ankarviken Porto Glunco

En härlig dag och en vacker kväll. Nu önskar vi oss en natt med god nattsömn 😏

Under natten till måndagen drog ett ordentligt åskoväder in över oss. Det varade inte så länge men det kom rejält med regn. Morgonen var ordentligt mulen, men efter att ha kollat väderprognosen bestämde vi oss för att fortsätta till södra Sardinen. Navigatören promenerade bort till CONAD för lite stödköp eftersom planen var att ankra de kommande nätterna inför överresan till Sicilien.

Efter att NOSTRA var sjöstuvad lämnade navigatören för att mönstrade på ANDANTE. Annas smärta i höften och ryggen ville inte ge med sig så de behövde några extra händer ombord.

Klockan 10.20 släppte vi tamparna, satte storsegel i hamnen innan vi passerade hamnpiren och girade söderut. Inledningsvis var vindarna svaga men efter ett tag kunde vi sätta både genua och mesansegel.

Första gången navigatören seglar en båt med mesan 💦

Isola la Vacca och den lilla ön Il Vitello

Det blev en behaglig dag på havet 😎

Ombord på ANDANTE kunde vi konstatera att genackern hissades ombord på NOSTRA. Vi passerade Sardiniens sydligaste udde, Capo Teulada, drygt 250 meter hög.

Vinden ökade till omkring 10 meter de sista 2 timmarna. Efter drygt 40 NM vari vi vid 18-tiden framme vid Chia Sa Colonia den vik vi hade planerat att ankra i. Vi upplevde att det var ganska rörigt i viken men efter att ha kommit närmare land blev det lugnare. Dessutom skulle vinden och förhoppningsvis vågorna lägga sig till natten. Vi ankaret på 4-5 meters djup strax utanför en lång sandstrand. Gasten och kapten rodde över till ANDANTE för en gemensam avstämning och tilläggare, de var uppenbart nöjda med dagens segling. Därefter rodde vi tillbaka till NOSTRA igen.

Väl ombord blev det en sen middag med spagetti och köttfärssås. Efter att ha diskat och hängt lite i tv-soffan kröp vi till kojs, nöjda med dagen 🌟.

Vi vaknade upp till en solig och varm söndag och kunde konstatera att vi hade klarade oss från det åskoväder som det lokala vädret varnat för. Skönt! Efter frukostbestyren snörade gasten och navigatören på sig promenadskorna, packade ner vatten för en vandring upp över ön Isola di San Pietro. Vi hittade en rekommenderad sträcka i tripadvisor som såg lockande ut. Kapten stannade i NOSTRA för att ”dra i bröddegen” en gång i timmen och polera delar av NOSTRAs överbygge.

Inledningsvis var det tuffa uppförsbackar men när vi kommit en bit utanför Carloforte blev vägarna lite snällare. Totalt blev det blev en en vandring på en mil. Efter 3 timmar var vi tillbaka i NOSTRA rejält möra och svettiga men efter bad, dusch och lunch var vi i form igen. Solen hade tagit bra så när gasten tog av sig sitt svarta linne hade han ett vitt linne under 😉.

På kvällen åt vi god pasta på en av restaurangerna. I Carloforte består väldigt mycket av maträtterna av tonfisk och efter tre dagar i rad med restaurangmat har besättning ökat sitt totala ”tonfiskintag” med minst 100 procent.

Alla i besättningen på NOSTRA vaknade utsövda och glada, det var skönt att fått sova i en koj som inte har rullat. Efter frukostbestyren promenerade vi bort till en livsmedelsbutik, CONAD, som låg 300 meter från marinan. Det var annorlunda, trevligt och spännande att handla i en italiensk affär. CONAD var en välsorterad affär med bemannad chark och bemannad fiskdisk. Nu behöver vi lära oss hur man säger ”påse”, och ”betala med kort”. Det är glosor vi använde i stort sett dagligen när vi har handlade i Spanien. Tillbaka i NOSTRA blev det lunch, sallad med tomat, buffalomozarella, basilika och pastarester från överfarten.

En basilika grande har fått flytta in i NOSTRA men den ska veta att den lever farligt. Hens kusin åkte i havet i norra Spanien när kapten tappade tålamodet över jord på teakdäcket 🤪. Navigatören och basilikan får försöka hålla ihop.

Efter lunchen var vi redo för en lördagspromenad i Carloforte som verkligen var en pärla. Carloforte är en ort och kommun med strax över 6 000 invånare och som ligger på ön Isola di San Pietro i regionen Sardinien. Carloforte är väldigt kuperad med många och långa trappor, smala gränder och gulliga små torg. Lägenheterna har delvis flyttat ut i trapporna med små stolar, växter och sophinkar. Dörrarna till lägenheterna är inte stängda på grund av värmen, istället hänger ett tygdraperi för dörrhålet som insynsskydd. I de trånga gränderna hänger tvätt på tork, både på torkställningar som ställts ut på gatan och på balkonger. Det kändes som man promenerade i ”Lady och Lufsen-land”.

Kapten och praktfikusen 🌳

Efter promenaden satte vi oss för en vätskepaus på en av alla barer längs promenadstråket vid hamnen. Efter en stund kom ANDANTE crew förbi och gjorde oss sällskap. Trevligt!

Efter vätskepausen tog vi en sväng till hamnkontoret och betalade för en natt till. Det lokala vädret varnar för åskoväder och mycket regn under natten och på söndagen och då vill vi ligga i hamn.

Vi bestämde oss för att äta vår första italienska pizza tillsammans med ANDANTE på kvällen. Vi fick ett bord på Pizzeria Partenope. Alla åt olika pizzor och samtliga var nöjda. Så gott!

Mums!

Tillbaka i NOSTRA slappade vi lite i tv-soffan innan vi somnade som stockar 😴.

Efter att ha studerat alla väderappar och gjort animeringar med routingprogram för resan över till Sardinien var vi redo för att ge oss iväg. Genackern var uppsatt och oljan på motorn kollades snabbt innan avgång. Från Pollença till Sardinien är de ca 250 NM, en resa som beräknades ta två dygn. Många som går över till Italien går från östra sidan av Menorca eftersom det blir en kortare resa. Vi valde bort det alternativet eftersom vi ville utnyttja ett bra väderfönster som verkade hålla i sig i 2-3 dygn.

Onsdag klockan 10 var vi på väg och fick göra några slag innan vi var ute ur viken och fick fritt vatten.

Vinden var dessvärre mer ostlig än vad prognosen sagt. Vi valde att prioritera seglingen före att gå rakt mot målet, vi styrde med hjälp av vindinstrument med en vindvinkel på 43 grader in från babord. Vinden och gropig sjö innebar att vi sakta men säker hamnade nedanför vår kurslinje, vi var dock trygga med att det skulle rätta till sig under resans två dygn.

Onsdagens fruktstund

Vindar som var skiftande både i styrka och riktning

Vid 17 tiden var det dags att äta middag för att hinna klart till navigatörens möte med bostadsrättsföreningen klockan 18.00. Det visade sig bli onödigt stressigt! Navigatören valde att sätta sig längst bak i sittbrunnen för att få lite vind i ansiktet under middagen. Vindinstrumentet larmade gång på gång för att vinden vridit mer än 15 grader och vi upplevde att NOSTRA gick trögt genom vattnet 🤔. Plötsligt får navigatören syn på en stor plastdunk, säkert 10 liter, som på något sätt satt fast i NOSTRA. Dunken hade en lång spänd lina akterut, troligtvis drog vi med oss någon form av fiskeredskap 😅.

Det blev att ställa maten åt sidan, ta ner alla segel och försöka få tag i repet som plastdunken var förankrad i. Tanken var att försöka skära av linan men repet var så tight så det var inte möjligt. Tillsammans med dunken hade två stora bruna palmblad fastnat i repet. Navigatören försökte lösgöra bladen med båtshaken men det gick inte. Nu var det enda alternativet att någon hoppade i vattnet för att därifrån försöka skära av linan. Vi slapp ”pala” om vem som skulle bada eftersom gasten erbjöd sig själv 👏. Det blåste bara 4 meter men vågorna var utmanande och NOSTRA drev med 0,7 knop. Även om vi inte gjorde någon fart slängde vi i en tamp som gasten skulle kunna hålla sig i. Navigatören ställde sig på badbryggan förankrad med en livlina för att kunna vara ett stöd till gasten. Kapten höll en övergripande koll på NOSTRA och på situationen.

Precis när gasten skulle dyka i vattnet upptäckte kapten att dunken var borta. Så skönt! Gasten hoppade ändå i för att se att det inte fanns några rester av fripassageraren vid rodret eller propellern. Han kom upp och gjorde klartecken men stannade kvar i vattnet tills kapten startat motorn så att vi såg att propellern vecklade ut sig som den skulle. Efter att vi fått kontroll över situationen gick navigatören ner och startade upp mötet på Teams. Helt plötsligt vänder kapten NOSTRA i 180 grader och drar på ordentligt. Navigatören som förstod att något var på gång rusar upp i sittbrunnen och konstaterade att hon gjort en riktigt dålig fenderknop på en av kulfendrarna som nu flöt omkring i vattnet 😅. Kapten körde så vi fick fendern i lä av NOSTRA och efter ett par försök var den infångad. Bra träning om någon i besättningen, må gud förbjude, skulle hamna i vattnet. Nu var det bara minuter kvar till att mötet skulle börja 😅. Tack vare Starlink med Mobile Priority gick mötet galant att genomföra mitt ute på Medelhavet.

Under natten körde vi tretimmarsvakter (21-09) vilket innebar att det fanns tid för att sova och vila. Däremot var det ganska gropig sjö och en vind som vred och vände sig hela tiden så ingen av oss sov särskilt bra. Månen däremot hjälpte oss att få en fin resa, det är fantastisk med fullmåne 🌟. Tidigt på kvällen gjorde vi ett taktiskt byte från genua till fock och revat storseglet för att få en behaglig resa under natten.

Dygn två började som första dygnet slutade, bra segling med vindar från nordost på 6-8 meter. Torsdagen lunkade på med frukost, fruktstund och bra segling med ständigt vridande vindar. När vi tog en sväng på däck upplevde vi att däck och mantåg var ovanligt salta så dagens fråga till Google fick bli: Hur hög är salthalten i Medelhavet? Det korta svaret var att salthalten är 3,8 procent i snitt vilket gör det till ett av världens saltaste hav. Det lite längre svaret var att det varierar beroende på var och på vilket djup man mäter och att salthalten är betydligt högre i östra Medelhavet än i havets västra delar.

Torsdagens fruktstund

Dyningarna var fortfarande stora och oregelbundna vilket gjorde matlagningen utmanande. När navigatören kokade pasta var det bara att gå in i ett manligt stabsläge (fokusera på en sak i taget😉) för att inte riskera att få varmt vatten över sig. På kvällen blev vinden mer nordliga vilket innebar att vi kunde segla i en mer öppen kurs vilket var positivt för farten.

På torsdag kväll var det dags att byta gästflagga. Den spanska slitna flaggan packades ihop och en helt nya italiensk flaggan hissades.

Andra natten blev lugnar än den första, lite mindre vind och snällare vågor. Under navigatörens vakt mellan 03-06 med 30 NM kvar dog vinden ut så mycket att det var dags för motorn att bidra. När solen gått upp såg vi en fripassagerare på däck. En stackars flygfisk som såg tilltygad ut, kanske hade en fågel tappat den på NOSTRA 🤷‍♀️.

En stackare som gjort sin sista resa 🐟

Efter knappt två dygn såg vi målet, ön Carloforte på sydvästra sidan på Sardinien.

När vi gick in i marinan vinkade vi till Anna på ANDANTE som låg förtöjd långsides precis vid inloppet till marinan. Trevligt att ses igen!

Förstärkt frukost 😋

Efter två dygn, en timma och 250 MN var vi väl förtöjda i Marine Sifredi på Carloforte. Vi firade kapten på 72-årsdagen med förstärkt frukost och tilläggare innan vi vilade en stund. Kvällen inleddes med födelsedagsbubbel i NOSTRA tillsammans med ANDANTE crew innan vi gick på restaurang och åt vår första italienska middag. Det blev en god avsmakningsmeny med tonfisk.

Efter sedvanliga morgonbestyr och tankning av vatten var det äntligen dags att släppa tamparna för en segling norrut från Puerto de Sóller mot Pollença på norra Mallorca. Vi fick en härlig segling med bra slörvindar. Trots att vi hade medvind gippade vi ett antal gånger för att slippa plattläns.

Vågorna hade lagt sig bra efter de senaste dagarnas blåst så vi fick en behaglig resa. Under resan kom vi att resonera om hur gammalt Finland är som land (1917). Det gjorde oss nyfikna på Finlands krigshistoria så Google fick guida oss; finska inbördeskriget (1918) finska vinterkriget (1939-1940), ersättningskriget (1940-1944) och lapplandskriget (1944-1945). Vem vet när vi kommer att få användning av denna kunskap 😉.

Efter ca fem timmars segling längst Mallorcas karga västkust passerade vi Mallorcas norra hörn Cap Formentor och vek av in i viken mot Pollença.

Vinden var västlig och det blåste upp till 9 meter så vi revade storseglet och rullade in en del på genuan. Det blev en bra segling och efter dagens etapp på 38 NM ankrade vi på 4 meters djup i viken utanför Puerto de Pollença. Efter att vi avnjutit resans första grill tog vi härliga och långa kvällsbad i det 25-gradiga vattnet 💦. Det blev en härlig kväll på eget ankare med en måne som nästan var full.

Efter en lugn och skön natt, frukostbestyr och morgonbad var det dags att vid lunchtid ta upp ankaret för att gå in till hamnen i Pollença. Tvätt och inköp stod på agendan. Kapten och gasten fick tag i ett oljefilter så de kunde byta olja på NOSTRA. Navigatören tvättade ett par tvättar som torkade fort i solen. Med varsin ryggsäck promenerade vi bort till EROSKI där vi inhandlade ingredienser till tre middag inför överresan till Sardinien. Vi hade tankar på att äta ute på kvällen men det gick över så vi valde att äta upp resterna av kycklingwoken istället .

Natten till tisdagen blev rejält blåsig med regn så vi bestämde oss för att stanna ytterligare en natt i hamnen. Navigatören ägnade tisdagen åt att baka bröd och att laga tre middagar. Det fick bli tre klassiker., båtpasta med bacon och champinjoner, köttfärssås och kalasgod fläskfilé med champinjoner och paprika. När det var färdiglagad vakuumförpackades allt och stuvades i kylen. Bra prepp om sjön blir för jobbig på överfarten.

På tisdag kväll åt vi en god middag på restaurangen ett halvt steg från NOSTRA. Därefter klev vi ombord och tittade på ett avsnitt av över Atlanten innan vi kröp till kojs.