Blogg

Resan upp till Korfu på söndagen blev en resa med väldigt lite vind. Vi tog alla tillfällen till att segla men när det gick under 1,5 knop startade vi motorn. Solen har blivit så stark nu så biminin fick komma upp för första gången i år. Vi ankrade i viken söder om Korfu stad med bara 20 minuters promenad till flygplatsen. Det var svårt att få ankaret att fästa eftersom botten är full med sjögräs, men efter ett par försök hade vi bra fäste. Ankarviken som kallas Ormos Garitsas ligger precis söder om fästningen ”the old fortress Corfu”.

Dagen tilläggare blev lite av allt, oliver, avokado med lök, grekisk yoghurt och rom plus lite till.

Vid 17-tiden tog vi Mr Highfield in till marina Naok strax norr om viken. Där fanns bra möjligheter att förtöja säkert under tiden vi besökte Korfu stad.

Eftersom det nappar dåligt ombord på NOSTRA bestämde vi oss för att besöka en fiskrestaurang med bra rekommendationer, Fishalida´s Garden. Det visade sig vara ett bra beslut!

Vi satt på deras mysig bakgård och maten var fantastiskt god. Matrosen fick äntligen sina squids och vi andra åt seabass med fänkål och bouillabaisse sås. Mums! Efter middagen tog vi en promenerad bort till gamla stan där vi avslutade med en gelato samtidigt som vi studerade söndagsflanerande greker.

Efter en delvis gungig natt vaknade kapten upp med att konstatera: – Här stannar jag inte en natt till 😤. Efter en god frukost i en varm sittbrunn blev humöret något bättre och kapten blev lite mer lösningsfokuserad 😀.

Vid 11.30-tiden var det dags för navigatören och matrosen att bli inkörda till land för en promenad till flygplatsen. Navigatören följde med för att sedan vika av till Lidl för lite inköp. När vi hade kramat om varandra och gått åt varsitt håll en bit kom navigatören på att hon fortfarande bar på en av matrosens väskor. Det var bara att kontakta varandra och mötas på samma ställ igen. Två hönshjärnor innebär extra steg 👣.

Efter en stund på Lidl och promenaden tillbaka för en transport till NOSTRA hade kapten tittat ut en ankarvik för natten lite mer norrut, Ormos Kommeno. Vi hoppas att kommande natt blir lite lugnare 🌊. Vi rundade fästningsön som var betydligt grönare från andra sidan.

Det blev en kort resa på drygt 5 NM innan vi ankrade på 10 meters djup där två finska segelbåtar redan var ankrade.

Tack Gunilla ❤️ vår flitiga och generösa matros för dina dryga två veckor ombord på NOSTRA. Vi har upplevt mycket, skrattat, pratat allvar och haft fin kvalitetstid tillsammans inte minst under överresan från Sicilien till Grekland. Varje dag har vi funderat över frågor och ”spelat Google” för att få svar. Bland annat vet vi nu att Sverige kommer på femte plats vad gäller geografiskt område av alla Europas länder. Grekland kommer först på femtonde plats vilket överraskade oss. Hur många färjor som finns i Grekland och vilket frukt du plockade på Paxos har vi ännu inte svaret på.

Vi ses hemma i Sverige om några månader och du är alltid välkommen att mönstra på när du känner för det 👋.

Planen för torsdagen var att ta oss norrut och passera Lefkaskanalen. Allt för att inte ha några tider att passa dagen därpå. Vi kollade öppningstiderna och insåg att broöppningen klockan 12.00 inte var ett alternativ, istället satsade vi på öppningen klockan 14.00. Vi var i så god tid så vi hann med ett ”ankar-lunchstopp” i höjd med Lygia, söder om Lefkas marina. Där bjöds besättningen på goda varma mackor tillverkade av vår matros.

Längst upp i kanalen finns bron, den ser ut som en bilfärja som ligger på tvären som svänger på mitten när den öppnas. Det blev lite rörigt när vi skulle passera, vi visste att utmärkningen ändrade riktning på andra sidan bron men vi var osäkra på om båten före oss hade koll på det. Han vinglade fram och tillbaka men så småningom visade det sig att han vill tvära över farleden till andra sidan för att lägga sig vid kajen strax norr om bron. Samtidigt blev vi omkörda av en färja som tutade hela den. Vi förstod aldrig vad han ville 🤷‍♀️ men vi var alla fall inte vägen eftersom vi höll oss nära farledsbojarna.

På andra sidan kanalen blåste det betydligt mer. Härligt att kunna sätta segel och segla fram till den muddrade och utprickade infarten in mot Preveza. Det var bra att passera platsen där vi kommer att lyfta NOSTRA i juni, nu har vi koll på hur det ser ut.

Vi ankrade bakom Preveza marina tillsammans med ett tiotal andra båtar. När vinden mojnat något var det dags för säsongens första grill. Kaptens hittade en slaktare när vi var i Argostoli där vi köpte två olika sorter av grillspett och färska korvar. Riktigt gott!

Det blev en lugn natt med lite regnstänk på morgonkvisten. Morgongympan på däck startade redan klockan 07.00. När vi var klara kom en delfin simmande mot oss och frustade rejält när den kom ovanför vattenytan. Kanske var den glad över att matrosen skulle bada 🐬.

Vid niotiden var ankaret upptaget och vi fortsatt norrut mot dagens mål, Lakka på ön Paxos som ligger söder om Korfu. Lakka är den nordligast byn på Paxos, en riktig idyll med en härlig ankarvik med kristallklart vatten. Ett riktigt paradis.

Det fanns gott om plats kvar i viken men vi har sett bilder på hur det är här under högsäsong. Fullt med ankrade båtar som ligger väldigt tätt inpå varandra. Paxos är en av de mindre öarna i Joniska havet med cirka 2000 invånare. Det är en grön ö och de som bor där livnär sig på turism, fiske och genom att odla oliver. Enligt den grekiska mytologin ska Poseidon ha skapat Paxos genom att hugga av en bit av Korfu med sin treudd för att få en plats där han och hans hustru skulle kunna få lite lugn och ro.

Efter ankringen var det dags för matrosens uppdrag att kontrollera ankaret. Det visade sig ha grävt ner sig ordentligt i sanden. Bra då ligger vi tryggt!

En stund efter att vi hade ankrat såg vi att Sabine och Jürgen på PAPILLON kom körande med sin dinge. De hade varit inne i byn och det blev en glad överraskning för oss alla att träffas igen, vi låg på samma ponton i Licata. De kom ombord och vi bjöd på öl, vatten och vin och vi fick en trevlig pratstund och avstämning om hur våra resor har varit så här långt och våra planer framåt.

Innan middagen tog vi Mr Highfield in till marinan där vi strosande runt i små trånga, rena och snygga gränder. Innan vi åkte tillbaka tog vi varsin drink på kajkanten.

På lördag förmiddag körde kapten in navigatören och matrosen till byn för en promenad upp över berget. Själv åkte han tillbaka till NOSTRA för att putsa skrovet. Det blev en skön promenad på ett par timmar.

Väl tillbaka i byn gjorde vi ett litet stödköp innan vår taxi tog oss tillbaka till NOSTRA.

Efter grekisk sallad till lunch fortsatte kapten sitt putsande. Iklädd bikini, cyklop och snorkel samt en fastbunden spackelspade i bh:n tog matrosen sig an skrovet under vattenlinjen. Bra jobbat!

På eftermiddagen blev vi bjudna till PAPILLON på äppelpaj, kaffe och Prosecco. Fantastiskt gott! Plötsligt blåste det upp, troligtvis på grund av en åskfront som låg över Korfu.

Efter att ha kramat om Sabine och Jürgen och tackat för den här gången åkte vi tillbaka till NOSTRA för att släppa ut lite mer kätting. Efter ett par timmar mojnade vinden och det blev en fantastisk fin och varm kväll.

Söndagen började med ”fördäcksfys”, sista gången för matrosen den här resan. Innnan vi tog upp ankaret markerade navigatören upp kättingen igen. Den märkningen som gjordes i Lagos hade gett upp.

Därefter stävade vi mot Korfu på ett alldeles spegelblankt Medelhav 💦.

Efter bunkring och inköp på tisdag förmiddag lämnade vi Argostoli för att ta oss norrut. Vinden var västlig men inledningsvis för svag för att göra någon särskild fart med segel. Vi valde att gå utanför grundområdet på Kefalonias östra hörn. I sjökortet varnas det med fet stil att många båtar går på grund där varje år, och en grundstötning klarar vi oss gärna utan 😉. När vi rundade hörnet fick vi mera vind, mellan 9-10 meter.

Vi gjorde bra fart med storsegel och fock i nästan 5 NM innan vinden dog ut totalt. Efter 40 NM gick vi in i en vik som fått bra omdöme i Navily, Ormos Antisamos. Prognosen visade bra förhållanden för natten och vi ankrade på södra sidan av viken på 11 meters djup med bra marginal till de undervattenskablar som ligger mitt i viken. Längst in fanns en stor strand omgiven av väldigt höga och branta berg med tät växtlighet av låga barrväxter. Vi njöt av bubbel och jordgubbar efter att ha nått vårt mål med att ta en lite längre etapp för att få en kortare resa dagen därpå.

Inne vid land i höjd med platsen där vi låg fanns en liten avskild strand där vi såg tre svarta getter som spatserade. Tydligen ska det finnas ca 10 000 svarta getter på ön. De måste vara riktigt duktiga att gå i branta upp- och nerförsbackar eftersom Kefalonia har en stigning på 1410 meter.

Efter en lugn natt inleddes dagen med ett gympass på fördäck. Vi kunde konstatera att den tyska båt med Torsten ombord som hört av sig på kvällen via Navily för att höra om vi låg bra i viken nu låg strax intill oss. Efter frukost, båtvård både inne och ute tog vi upp ankaret och fortsatte norrut.

Det blev ytterligare en resa för motor och nu var det sommar på riktigt 😎. Strax innan klockan 13 gick vi in i Fiskardo på Kefalonias nordöstra hörn, ett mycket populärt ställe särskilt under högsäsong. Det fanns platser vid stadskajen men vi valde att lägga oss på eget ankare på den norra sidan av hamnen.

Nu tyckte hela besättningen att det var dags att ta seden dit man kommer och dricka oúzu som tilläggare.

Efter att ha sjösatt Mr Highfield kunde vi konstatera att motorn nu var betydligt mer tillfreds förtöjde vi vid kajen för en promenad till en bar som vi fått rekommendationer om. Men innan vi hann gå ens 30 meter dök det upp en marinbutik som visade sig vara väldigt välsorterad. Kapten gick flera varv i butiken och så mycket ”bra-och-ha-saker” var det länge sedan han sett. Det blev inköp av 50 meter gul flytlina, gasoltub till Magmagrillen, nya skor till kapten och en bit kätting till Mr Highfields ankare. Paret som ägde butiken var väldigt trevliga, de berättade att vi gjorde helt rätt som seglade vid den här tiden för när säsongen drar igång 1 maj blir det väldigt mycket båt. Efter att ha kört ut våra inköp med Mr Highfield promenerade vi uppför till baren som visade sig vara stängd. Navigatören och matrosen är inte helt säkra på bakgrunden till inköpet av den gula flytlinan. Möjligen kan det hänga ihop med att kapten på eftermiddagen blivit mäkta imponerad av en kvinnlig besättning som ankrade i en stor hyrbåt akter om oss och där en i besättning slängde sig i vattnet och simmande in till land med linor på säkert 50 meter. Hm, vi får se vilka uppdrag vi kommer att få 😅.

Det blev att vända på klacken och gå tillbaka ner till hamnen igen där vi stannade till vid en av serveringarna på kajkanten för en lättare middag.

Matrosen och navigatören fortsatte sedan ”the lighthouse trail head” österut ut till fyren som står norr om inloppet till hamnen. En fin promenad att avsluta eftermiddagen med innan vi blev upphämtade av kapten igen.

Efter en lugn natt var det dags att lämna Kefalonia för att ta oss norrut. Tydligen hade vi en egen utmärkt plats i viken 😉

Efter 268 NM och 46,5 timmar var vi väl ankrade längst in i viken vid Argistóli. Vi lämnade Siracusa på långfredagen den 18 april klockan 11.05 för en resa i ostlig kurs i cirka två dygn. Allt fungerade ombord förutom loggen, trots att kapten hade haft ur den och snurrat på den ordentligt innan avfärd. Vi inledde med genacker men fick snart starta motorn och bytte så småningom till storsegel och genua. En bit ut kunde vi konstatera att vinden var i rakt motsatt riktning än vad prognosen sagt, dvs motvind 😅. Vädret var soligt och fint men det blev fort kallt när solen försvann. Innan solen gick ner åt vi chili con carne till middag och vi hann fixa iordning disk mm innan det var dags att gå på nattens vaktschema.

Vi bestämde oss för att navigatören och matrosen skulle ta första vakten mellan 21.00-00.00 tillsammans för att kunna introducera matrosen i plotterhantering mm. Det blev en fin stjärnklar natt där NOSTRA stävade fram för storsegel och motor. Vid midnatt hade vi avverkat drygt 73 NM och det var dags för kapten att ta över vakten. Klockan 04.00 blev navigatören väckt för att ta sin sista vakt 04.00.

Nu var halvmånen gått upp vilket gjorde natten betydligt ljusare. Matrosen kom upp vid femtiden och strax efter kunde vi skönja gryningen. Som alltid är det magiskt att få vara med när en ny dag gryr.

På lördag morgon klockan 07.45 rullade vi ut genuan och kunde för första gången på resan stänga av motorn. Dyningarna var snällare och vinden kom 60 grader in från babord. Lyckan varade i knappt två timmar sedan dog vinden ut och resan fick fortsatte med storsegel och motor. På dagen fördrev vi tiden med att läsa, lyssna på bok, slumra och berätta en och annan anekdot.

Den fiskeansvarige ombord hade ute fiskeredskap under dagarna men strax innan solnedgången rullades fiskelinan in och den rosa bläckfisken fick vila upp sig. Vem vill slåss med en tonfisk under dygnets mörka timmar 😅. Som tur var finns det gott om mat ombord för än så länge kan vi inte leva på egenfiskad fisk.

Plötsligt hade dagen gått och det var dags att påbörja förberedelserna inför en ny natt. Strax innan solnedgången fick vi en fripassagerare, en utsliten och trött liten fågel. Den åkte med ett bra tag. Någon gång tog den en sväng när det blev för obekvämt ombord men kom alltid tillbaka. Tillslut satte den sig i lä under sprayhooden och vi såg hur den sakteliga fick krafterna tillbaka. När det var dags för oss att äta middag var den så pigg att den drog vidare.

På lördag kväll var det dags att hissa en ny gästflagg. Italienaren togs ner för att gå i viloläge fram till hösten och greken fick ta plats under spridaren på styrbords sida.

Andra natten stuvade vi om lite i vaktschemat, kapten tog första vakten mellan 21.00-00.00. Under andra dygnet avverkade vi 139 NM. Vid navigatörens vakt mellan 03.00-06.00 fick vi mobilkontakt och klockorna ändrade om sig till grekisk tid.

Strax efter 08.00 var vi framme vid Kefalonia och vi valde att fortsätta längst in i den sydlig viken där vi ankrade på 6 meters djup. Efter alla ankringsbestyr var det dags för en förstärkt frukost med tilläggare.

Påskdagen var härligt solig och varm och matrosen badade i det 18-gradiga vattnet 💦 . Nöjda med att vara i Grekland njöt vi av sill, snaps och Janssons frestelse. Kvällen blev tidig och hela besättningen somnade ovaggade efter två dygn på havet.

Annandag påsk inleddes med att vi uppdaterade oss på vilka dagar som grekerna firar påsk. Det visade sig vara långfredagen och annandagen som är de mest heliga dagarna. Vi passade också på att fräscha upp våra kunskaper om vad Jesus hade för sig under påskens alla dagar.

Efter vår gemensamma bibelstund tog vi upp ankaret och tuffade in till hamnen i Argostóli där vi först gick upp och sa hej till Christina och Robert i svenska båten VISION från Höllviken som låg ankrade i viken. Därefter gick vi in till kajen och förtöjde långsides. Navigatören ringde kontaktpersonen enligt Navily. Det visade sig att han bodde precis där vi hade förtöjt så han kom ut så vi kunde ansluta oss till el och tanka vatten.

Efter en lunch med rester av påskmaten fick vi besök av Christina och Robert från VISION. Vi fick en trevlig pratstund med många bra tips om fina ställen här i Joniska havet. Därefter tog vi en promenad över till andra sidan där det ligger en ödehamn där många går in och lägger sig. På väg tillbaka spanade vi efter sköldpaddor, vi tror vi såg att några huvuden som stack upp då och då men det var inga längre stunder.

Kapten hade spanat in ett ställe för en drink innan maten. Vi beställde var sin drink och vi är inte säkra men vi tror att matrosen lyckades dra det kortaste stråt. Drinkens namn var Legacy, möjligen var det en blandning och arv av gamla slattar 😁.

Vi känner oss redan hemma i Grekland. Vi ser fram emot att kunna besöka flera av alla de smultronställen som finns här innan det är dags för matrosen att mönstra av på Korfu för att flyga hem till Sverige.

Säsongens första resa blev lugn, solig och varm. Vi hade väldigt lite vind så det blev en dag med storsegel och motor.

Efter 66 NM ankrade vi i viken utanför Porto Palo i en fiskehamn på Siciliens sydöstra hörn. Vinden skulle vrida mer mot väst vid midnatt så vi räknade med att NOSTRA skulle ligga lite mer still efter hand. Vi hade läst i Navily att det kunde vara stenigt på västra sidan av viken så vi letade upp en sandfläck mitt i viken med 6 meters djup där vi släppte ankaret. På med snubberlina, upp med ankarsegel och vi var redo för säsongens första natt på eget ankare.

Efter en natt med god nattsömn lämnade vi kojen 05.45 för att efter frukostbestyr kunna runda Siciliens östra hörn och fortsätta norrut mot Siracusa. Morgonen kändes betydligt varmare än när vi lämnade Licata dagen innan. Förhoppningsvis är det lite mer värme på ingång.

Efter ca 45 minuter gjorde vi ett försök att segla men vinden mojnade snabbt så det blev att starta motorn igen. Efter drygt 28 NM var vi framme vid Siracusa, vi ropade upp hamnen och bad om tillåtelse att ankra i viken. De återkom snabbt med besked om att vi var välkomna att lägga oss mitt i viken.

Vid första ankringsförsöket fick vi inget fäste, ankaret bara kasade vilket gjorde oss fundersamma. När vi tog upp ankaret för att göra ett nytt försök kunde vi konstatera att det satt fast i ett stort hoptvinnat nät. Inte konstigt att vi inte fick fäste. Andra försöket gick betydligt bättre. Vi sjösatte Mr Highfield för en tur in mot marinan där Gunilla, vår matros stod och väntade. Härligt med utökad besättning! Som tidsmiljonär har hon ingen hemresa bokad så vi får se var hon mönstrar av 😀. Nu har vi en i besättningen som badar i den 17-gradiga vattnet.

I ankarviken låg ytterligare en svensk båt, EMMA, med en trebarnsfamilj från Västerås ombord. De kom förbi och sa hej när de var på väg in till land för att äta middag. Efter en kort pratstund och avstämning om vilka planer vi hade framåt sa vi hej och önskade varandra lycka till. När de hade lämnat resonerade navigatören och matrosen om möjligheter och utmaningar med att segla till Karibien med tre barn på 3, 6 och 9 år. Kaptens enda kommentar var: – Wow, han hade en 20 hästars motor på sin gummibåt, den planar fast de är fem personer ombord 🥹.

Själv har kapten bara 6 hästkrafter och Mr Highfield kommer i planingsläge bara när han är ensam ombord. Det blev inte särskilt mycket bättre när matrosen senare pratade med sina barn och kapten hörde henne berätta att hon hade blivit hämtad med vår speed båt 😂. Han mumlade något om att Mr Highfield var så långt ifrån en speed båt man kunde komma. Livet är inte alltid rättvist 😅.

Utombordaren var lite kinkig på förmiddagarna, den ville inte riktigt vara med. Möjligen ville den ha nyare bensin. Vi körde in i hamnen och under broarna till andra sidan Siracusa för att se om det fanns något ställe att tanka bensin 🤷‍♀️.

Så småningom hamnade vi längst in i en hamn norrut, Porto Piccolo, vid ett litet varv där två trevlig män kom och hjälpte oss att förtöja vid en flytbrygga. En av männen pratade hyfsad engelska och när han förstod att vi var på jakt efter bensin visade han navigatören och matrosen vägen till en bensinstation en bit upp. Där fick vi fyllt reservdunken med drygt fem liter ny bensin med förhoppning om att utombordaren skulle bli lite gladare😉. På vägen in till hamnen körde vi förbi räddningsfartyget Ocean Viking som låg vid kaj. Samma dag hade vi läst om fartyget och räddningsledaren Charlie från Styrsö i Göteborgs-Posten. Charlie har varit med och räddat 14 000 liv på Medelhavet.

Siracusa är en fin stad, särskilt ön där de gamla stadsdelen Ortigia ligger. Siracusa finns sedan 2005 med på Unescos världsarvslista där finns gamla tempel, bland annat Athenatemplet som byggde om till en katedral under 1600-talet. Varje vardag är det marknad i stan där det säljs allt från himmel och jord. Redan vid den här tiden på året är det många turister som besöker staden.

Längst söderut på Ortigia ligger Castello Maniace, ett militärfort från 1200-talet. Vid sidan av ingången till fortet står stor, hög staty gjord av brons, Ikaria Grande, tillverkad av den polske konstnären Igor Mitoraj. Ikaria är 645 cm hög, 300 cm bred och väger 2752 kilo har vingar men inget huvud, inga ögon och inga armar och är en symbol för kunskap, medvetenhet och mod.

Natten mot måndagen blev gungig och det hade regnat rött regn. Navigatören och matrosen blev inkörda till land för en promenad till Lidl. Kapten åkte tillbaka till NOSTRA för att fortsätta med att tvätta bort nedfallet från det röda regnet. När inköpen var klara och instuvade i NOSTRA tog vi ner ankarsegel och ankringsklot, hissade upp motorn och Mr Highfield därefter tog kontakt med hamnen för att få tillåtelse att förtöja vid stadskajen.

Där låg vi betydlig lugnare även om svall och vågor gjorde vattnet oroligt. På torsdag morgon ökade vinden ökat och vred till väst vilket innebar mycket skvalp och drag i förtöjningstamparna.

Efter att kapten lämnat in en gasolflaska för påfyllning, navigatören och matrosen tvättat av NOSTRA igen och gjort en del stödköp på marknaden tog vi upp ankaret och flyttade oss ut i viken igen. Trots att det blåste upp till 10 meter låg vi betydligt bättre där än vid kajen.

På fredag morgon började navigatören fundera över hur mycket diesel vi hade ombord. Vi trodde att både huvudtanken och den aktre tanken var fulla men trots att vi öppnade kranen till den aktre tanken fylldes inte huvudtankern. Hm, det blev att konsultera loggboken och vi kunde konstatera att det var över ett år sedan vi tankade båda tankarna fulla. Kanske hade vi redan fyllt på huvudtanken från den aktre tanken 🤷‍♀️. Samtidigt som vi konstaterade att här fanns ett utvecklingsområde, dvs att skriva upp i loggboken de tillfällen när den aktre tanken används ringde navigatören ett telefonnummer som fanns på en tankstation inne vid marinan. På mycket knacklig italienska förklarade navigatören för mannen i andra änden att vi behövde diesel. Till slut blev vi överens om att klockan 9 skulle han vara där och då var vi välkomna. Vi gick in till marinan i god tid och mycket riktigt där stod han 😊. Vi tankade huvudtanken full plus att vi fyllde bensin i reservdunken till Mr Highfield. Vi hade hoppats att vi skulle kunna ligga kvar vid kajen till klockan 11 när gasolflaskan skulle vara klar för avhämtning men det pågick dykarbeten i marinan så vi fick går ut och lägga oss på ankare igen. Halv elva hoppade navigatören och matrosen av NOSTRA tid kajen för att promenera upp och hämta gasol och köpa lunchmackor. Under tiden hovrade kapten i hamnbassängen. Strax innan klockan 11 var vi tillbaka och resan österut mot Grekland kunde påbörjas.

När bilen skulle lämnas tillbaka tog vi möjligheten ta en sväng förbi staden Cefalú på norra Sicilien. Ett trevligt besök i en betydligt mer turistisk stad än Licata vilket inte minst visade sig på priserna. Vi hade bokat hotellrum på hotell Mediterraneo som hade gratis bilparkering. En parkering där det var både trångt och krångligt att ta sig in visade det sig. Efter en hel del svordomar 🤬 och frustration hade kapten lyckats ”skruva in” den på plats nummer tre utan en enda skråma på bilen. Bra jobbat morfar som Agnes skulle ha sagt! Cefalú var verkligen en fin stad med sandstrand, många mysiga restauranger och mysiga gränder.

Vi tog en god lättare lunch i solen innan vi fortsatte till torget där vi googlade fram stadens bästa glassbutik. Vi njöt av god glass på trappan upp mot katedralen i solen – så härligt!

Därefter promenerade vi ner till havet och stranden där överraskande många solade och badade.

På kvällen blev det god sushi, där en av de godaste rätterna var en felbeställning. Man gjorde beställningen genom att skriva upp de rätterna man ville ha på en post-it lapp. Kapten hade skrivit 16 och servitrisen hade läst det som 1G så vi fick en soppa som ingen av oss kände igen att vi hade beställt, men god var den. Namnet på soppan var fritt översatt ”kryddigt jordbruk”.

Efter att ha checkat ut på lördag förmiddag fortsatte vi till Catania där det först blev lunch på IKEA och därefter ett inköp av sill och köttbullar. När bilen var återlämnad var vi nöjda med att få kliva på bussen tillbaka till Licata.

Den sista veckan i Licata har vi haft fokus på bunkring och att göra det sista på NOSTRA innan avfärd. Teakdäcket skurades och boracolades, det rostfria polerades ordentligt i höstas så det räckte med att torka av det. Överbygget och sittbrunnen polerades och sedan var det dags för de nya dynorna. Vi blev så nöjda, vi som aldrig har mallat tidigare hade gjort ett bra jobb som sedan Helena på Helenas syverkstad på Orust förädlade till perfekta dynor och kuddar.

Vi har också köpt en ny sprayhood med en öppningsbar ruta fram för att få lite fläkt när det är som varmast. Den gamla sprayhooden behåller vi får att kunna använda den på vintern.

Vi har också köpt nya prylar till pentryt i NOSTRA. Dels en ny induktionshäll med två plattor, den blev ganska stor när den väl kom på plats så navigatören fundera på om det egentligen är en synterzeiser 🤔. Vi har också fått en ny, röd och trevlig nederländare ombord, vår yoghurt maker. Vi är väldigt nöjda så här långt, tre fyra matskedar av köpt yoghurt och UHT fullmjölk blir en fin yoghurt. Vi har också köpt några påsar med yoghurtpulver som blandas med rumstempererat vatten i de fall vi skulle få svårt att få tag i köpeyoghurt. 

I slutet av februari gick kapten en två timmar lång fiskekurs. Kursen hölls av en tysk storfiskare i marinan, kursen var gratis men ganska snart insåg navigatören att fiske är en riktig materialsport. Av all den fiskeutrustning som fanns ombord på NOSTRA var det bara en platslåda för 129 kronor som höll måttet 😉. Kapten har haft spenderbyxorna på sig och köpt osynlig fiskelina, gummibläckfiskar, nytt spö och en dyr fiskerulle. Nu bör han kunna dammsuga Medelhavet på fisk. Utmaningen kommer dock att vara att kunna ta hand om fisken 😅 navigatören är bra på mycket men inte att ta hand om färsk fisk 🐟.

🎶 För när storfiskaren talar om hur stora fiskar han får……. 🎶

Fredagen den 11 april kommer vi att släppa tamparna. På eftermiddagen dagen innan bjöd vi på en avskedsskål på bryggan samtidigt som vi hälsade Lennart och Marianne välkomna tillbaka.

Härligt- nu är säsongen på gång 💦