På måndag morgon efter frukost gjorde vi oss och NOSTRA klara för en resa söderut. Planen var att ta broöppningen klockan 12.00. Max kom förbi för att få låna Internet, han hade tyvärr blivit av med sin telefon på vägen hem till CECILIA kvällen innan. Troligtvis hade den ramlat i vattnet när han gick i gummibåten. Tyvärr gick inte mobilen att spåra men han kunde kontakta sin tjej som skulle komma med flyget från Malta dagen därpå. Vi vinkade av Max, Ewa och Janne och efter att ha lämnat den bojade leden seglade vi i sakta mak söderut.
Vi har hört och läst att det är många båtar som vill passera Lefkas bridge just klockan 12.00 men allt gick bra och strax innan klockan ett ankrade vi söder om kanalen i Lygia. Det var först på torsdagen vi hade en bokad tid hos Pharos Marine Electronics i Lefkas för kontroll av autopiloten men vi ansåg att det var ett härligt miljöombyte att byta Preveza mot Lygia några dagar.
Solnedgång i Lygia
Under ankringen i Preveza ramlade kapten i gummibåten och skadade sin vänstra överarm. Han fick en Popeye-muskel och när vi läste på insåg vi att skadan eventuellt kunde bero på att en sena gått av, antingen i axeln eller i armbågen. Det framgick att man skulle få skadan bedömd av en läkare för om det krävdes operation fick det inte gå mer än 2-3 veckor. Kapten hade inte ont men på tisdagen bestämde vi oss för att ta Mr Highfield upp till Lefkas Marina för en promenad till det allmänna sjukhuset.
Väl där blev vi lotsade genom korridorerna till en expedition för inskrivning och bedömning av läkare. Under väntetiden tog navigatören kontakt med försäkringsbolaget för att få vägledning om hur vi skulle hantera en eventuell MR röntgen (som inte fanns på det allmänna sjukhuset) och eventuell operation. Navigatören kopplades vidare till SOS International och operatören Granit (fräckt namn 🌟). Han förklarade att vi skulle be om ett skriftligt utlåtande av läkaren, ta ett kort på utlåtandet och skicka det till SOS. Därefter skulle deras läkare bedöma vilka åtgärder som behövde göras och vad som kunde vänta tills vi kommer hem.
Nöjd med läkarens utlåtande
Undersökningen av kapten gick snabbt, bara efter 5-10 minuter var han tillbaka. Han hade fått göra olika rörelser med axeln och armbågen och inget var brutet enligt läkaren. Hans bedömning var att den var en muskelbristning, han sög ut blod ur muskel och berättade att kapten kommer bli ännu mer blå under muskeln de närmaste dagarna. Nöjda med att vi fått skadan bedömd ringde vi tillbaka till Granit och bad honom stänga ärendet. Efter en lunch i hamnen tog vi Mr Highfield tillbaka till NOSTRA.
På onsdag morgon efter frukost tog navigatören en promenad till Lidl, 2,5 kilometer enkel väg. Tillbaka i NOSTRA åt vi lunch och strax därpå ringde de från Pharos Marine Electronics och sa att de hade fått en lucka samma dag om vi hade möjlighet att komma till Lefkas. Det tyckte vi var en bra idé så vi fixade iordning allt och tog kanalen norrut. Vi förtöjde vid en charterbrygga som tillhörde Ionian Catamarans. Vi fick hjälp med tamparna av en fransk båt som legat i Licata de två vintrar vi varit där. Vi meddelade Pharos var vi hade förtöjt och bara efter en liten stund återkom de med att deras reparatörer skulle vara på plats inom 30-40 minuter.
När reparatörerna var på plats tog det bara en halv minut innan de ställt rätt diagnos. Drivenheten som vi trodde var problemet var det enda som var helt 🤣. Vi behövde en ny Raymarin styrenhet (EVU 400) med tillhörande kompass och instrument (p70s). Vi fick snabbt en offert på kostnaden via mail och vi bestämde snabbt att det var bara att köra. Efter 2,5 timma var allt installerat, betalat och klart, en dag före utsatt tid. Mycket proffsiga och trevliga killar.
Dagen därpå hade vi en bokad plats i Lefkas marina och eftersom den var förbetald gick vi dit tidigt på förmiddagen. Vi fick en annan plats än den vi bokat men det spelade oss mindre roll eftersom det stod tvätt av kläder och tvätt av båt på schemat. Vi började med att ta ner genuan för att vika den på bryggan istället för på båten, vilket alltid är knöligt. Därefter tvättade kapten av NOSTRA ordentligt och navigatören körde två maskiner i tvätteriet strax ovanför marinan. När vi skulle tanka vatten var kapten klok nog att kontrollera vattnet innan han började fylla, vilket var tur. ‼️ 1320 ppm ‼️. Så dåligt vatten har vi aldrig mätt förut så det blev ingen tankning. Vi funderade på om vattnet var bättre på andra ställen i marinan så på kvällen när vi skulle gå ut och äta tog navigatören med sig ett glas och mätaren i ryggsäcken. Vi mätte vatten på tre ställen, på två ställen i marinan och på ett ställe på andra sidan där charterbåtarna ligger. Vattnet var dåligt överallt, bästa värdet var 811 ppm.
På lördag morgon gick vi upp tidigt för att hinna med broöppningen klockan 07.30. Strax efter klockan 07.00 kallade vi upp D-marina Lefkas och meddelade att vi lämnade marinan. Själva konstaterade vi att det var den dyraste och en av de sämsta marinorna vi legat i. Uruselt vatten och ingen särskilt bra service. Hit kommer vi bara tillbaka om vi hamnar i nödläge.
Resan genom kanalen gick bra även denna gång, men det var betydligt fler besättningar som var morgonpigga än vad vi trott. Vi var cirka 20 båtar som passerade söderifrån. Vi bestämde oss för att gå till Preveza för att både tanka vatten och hämta reservdelen till kylen. Vi visste att det gick att tanka vatten vid tappen i Preveza marina men att de tog bra betalt. Vi kallade upp marinan och bad om tillstånd att få gå till tankstationen, efter en stund ropade en marineros upp oss och sa att vi var välkomna in. När han förstod att vi bara behövde vatten frågade han om vi hade tankat där förut. Nej berättade navigatören men vi låg inne i marinan förra veckan men tyvärr tankade vi aldrig vatten. Ok, men då har ni redan ett konto, så gå över till andra sidan och förtöj långsides så kan ni tanka där på det kontot ni har i marinan. Perfekt, så istället för att behöva betala 20 € för 1000 liter vatten vid tankstationen kunde vi nu sköta oss själva, tanka och betala bara för det vi behövde.
Efter att ha fyllt vatten gick vi ut i viken och ankrade, ett svenskt par från Limhamn kom förbi i deras gummibåt och hade hälsningar från Andy i Dockan som följde oss via Marine Traffic. Dagen därpå kom en familj från Rönnäng förbi, de låg ankrade en bit utanför oss och hade sett att vi var från Skärhamn. Seglingsvärlden är inte så stor 😉.
Efter att ha hämtat den nya elektronikenheten insåg vi att vi behövde mat innan vi startade del två av ”helvetes-reparationen”. Det fick bli en förstärkt frukost på Celest innan vi åkte tillbaka till NOSTRA. Vi började lite lätt med att sätta dit den nya enheten och koppla ihop kablarna på samma sätt som de satt tidigare. Det funkade! Kompressorn fick gå en stund för att se att kylen blev kall innan nästa steg. Nu skulle kompressorn skruvas tillbaka under kylboxen och det blev minst sagt en svettig och utmanande historia. Samma klaustrofobiska känsla men nu skulle en (alldeles för) tung kompressor lyftas upp samtidigt som den skulle skruvas fast. Till slut var alla grejerna på plats och kylen kunde dras igång på riktigt. Härligt, nu hoppas vi att kylen fungerar så länge vi har NOSTRA.
Nu var det äntligen dags att återställa allt igen. Grytor och kastruller flyttades från förpiken till grytskåpet och kylen fylldes med kylvarorna från frysen som fick återgå till frysläge.
På lördag förmiddag tog vi en tur in till Preveza och handlade lite mat så vi klarar oss tills på onsdag när NOSTRA ska upp på land. Därefter seglade vi i lugnt mak in i Artabukten där vi ankrade i en vik intill staden Vónitsa. Här stannar vi tills på måndag.
