Kategori: September

På söndag morgon kom äntligen vår extra besättning, Agnes, Flisen och Mats ❤️. Flygresan hade för en gång skull gått helt enligt plan och kapten och Mr Highfield och såg till att de kom fram ordentligt den sista biten.

Vi drog vi söderut direkt mot Petriti som var målet för dagen, en resa på knappt 12 NM. Vi var framme strax efter lunch och det vara inte många ankarliggare i viken när vi kom fram. Vi släppte ankaret strax utanför hamnpiren och hade knappt 30 meter kätting ute. Det blev en eftermiddag med varma, härliga bad och för vår minsta besättningsmedlem behövdes bara ett ofrivilligt dyk från SUP:en för att hon skulle bli nöjd och trygg med att bada från NOSTRA.

Vi tog en tur med Mr Highfield in till byn där vi så småningom landande på en restaurang för både mat och för glass.

Det blev en gungig och trång kväll och natt i ankringen så morgonen därpå valde vi att flytta oss några hundra meter söderut till nästa ankarvik. Vi släppte ankaret i viken Notos precis utanför en liten strand med badplats, solstolar och en bar.

Efter att ha paddlat och simmat in till stranden kunde vi snabb konstatera att vi tyckte att fiskarna i det grunda vattnet var lite väl närgångna så vi simmade tillbaka och föredrog att bada från båten. Innan middagen ombord tog delar av besättningen en tur in till byn.

På tisdag förmiddag var det dags att byta miljö, vi tog upp ankaret och satte kurs österut mot fastlandet. Efter drygt två timmar var vi framme vid Karvouno Bech där vi bokat plats i två nätter. Karvouno Beach ligger söder om Syvota och är en liten privat vik med en fantastisk strand och en bra restaurang längst in. Personalen var behjälplig vid tilläggningen och vi blev anvisade en bra plats nästan längst in på pontonen. Vattnet var precis lika magiskt som när vi var här i slutet av april. Vi valde att hoppa i från bryggan och Agnes ville hellre ”simma” själv in till stranden istället för att åka SUP. Efter en eftermiddag med bad, bubbel, snacks var det dags för middag på restaurangen.

Onsdag förmiddag tog vi en promenad över berget in till Syvota under tiden som kapten passade båten och tankade vatten. Uppdraget var att handla men också att studera omgivningen som visade sig vara riktigt trevlig.

Efter avslutat uppdrag, vätskepaus och lite vila promenerade vi tillbaka i hettan 🥵. Tillbaka i NOSTRA, rejält svettiga, var vi väl värda ett bad. Tyvärr lyckades kapten halka när han skulle flytta sig från badbryggan till landgången och slog i sin axel, han fick rejält ont och problem med att röra axeln 😥. Efter två riktigt varma dagar var det skönt att släppa tamparna på torsdag förmiddag och ge oss ut på öppet hav igen💦. Vi gick tillbaka till ankarviken Notos på Korfus sydöstra sida.

På fredagen valde vi att gå norrut till Gouviá marina norr om Korfu stad eftersom det var den enda platsen där vi kunde tanka diesel. Det vi inte hade tänkt på var att många hyrbåtar också tankar på fredagar för att kunna lämna tillbaka båtarna på lördagen. Det var mer eller mindre hysteriskt där båtar på löpande band backade in till kajen utan att ha något fäste (ankare eller mooringlinor) i fören. Fån kajen kastade personalen över tampar så vi kunde förtöja akten mot kajen och köra med motorn framåt under tiden vi tankade. Trots röran omkring oss koncentrerade vi oss på NOSTRA. Allt gick bra och vi fick tanken fylld med 132 liter diesel. Därefter gick vi ut och ankrade i Ormos Kommeno som ligger strax utanför marinan. Vi hittade en bra plats trots att det var trångt, men många av båtarna var hyrbåtar som lämnade på kvällen och vingelutrymmet blev betydligt större.

På fredag eftermiddag började komma vädervarningar i våra väderappar. Det varnades för extremväder vad gäller, regn, åska och vindar från och med klockan 18.00 på lördag kväll fram till 12.00 på söndag över hela Joniska havet. Natten och morgonen blev lugn men för att vara säkra på att lilla familjen skulle hinna med taxin tidigt på söndag morgon valde vi att ringa och boka plats i Naok marina natten mellan lördag och söndag. Marinan ligger precis söder om Korfu stad och med 10 minuters promenad till platsen dit taxin skulle hämta.

Lördagen blev en dag i Korfu stad med promenad, god lunch, en sväng till en av stadens lekplatser och förstås glass. På kvällen köpte vi säsongens sista grekiska gyros som vi åt ombord på NOSTRA. På söndag morgon 06.30 ringde väckarklockan och vi kunde konstatera att vädret fortfarande var lugnt. Härligt, torrskodda kunde vi följa med bort till taxin för att vinka av lilla familjen efter en härlig vecka.

Tack Agnes ❤️ för att du tog med mamma och pappa till Grekland och NOSTRA. Tack för att du valde att dela ditt halsband BEST FRIENDS med mormor. När du dagen innan du skulle åka hem fick frågan om mormor skulle behålla ett av halsbanden svarade du att det var bäst att du tog med det hem 😊. Det är klart att du måste ha koll på att mottagaren förtjänar att bära halsbandet och mormor ska göra sitt bästa för att fortsätta vara din bästa vän 🥰.

Best friends ❤️

På måndag morgon tog vi en tur in till marinbutiken och hämtade den magnetventil som vi beställde för ett par veckor sidan. Vi lämnade ankarviken i Preveza 09.30 för en resa norrut. Skönt att komma iväg tidigt eftersom prognosen sa västlig vind och vi ville gärna hinna passera den muddrade rännan innan vinden blev för stark. När vinden väl kom var den mer nordlig så istället för att kämpa mot vinden mot ön Paxos och Lakka som vi hade tänkt bestämde vi oss för att segla dit vinden bar oss. Det blev en bra och trevlig segling i knappt 30 NM och vi fick möjlighet att testa vår nya genua en hel seglingsdag 🌟.

Vi bestämde oss för att söka natthamn i viken Ormos Skouliki en bit öster om Parga. Det låg ett antal ankarliggare i den större viken rakt fram men vi valde att ankra i en liten mindre vik längst västerut. Vattnet var kristallklart så det var inte svårt att se vart ankaret hamnade trots att det var 6-8 meter djupt.

Den ribbåt med badande tyskar som låg innanför oss i viken och det italienska par som dragit upp sin kajak på stranden lämnade efter några timmar så vi blev helt ensamma vilket är ovanligt vid den här tiden på året. Vi tog SUP:en in till stranden vilket var ett mysigt litet ställe.

Natten var lugn och efter frukosten där kapten också såg till alla fiskarna fick lite att äta lämnade vi ankringen och fortsatte norrut. Dagen erbjöd ingen seglingsvind så det blev motorgång till Plataria, en vik norr om Syvota. Som vanligt kom vinden när vi skulle ankra men inte värre än att vi valde att stanna. Plataria var en stor vik med en lång och fin sandstrand, det var bra ankarbotten och totalt var vi en handfull båtar som stannade över natten. På kvällen tog vi en tur in stranden där vi förtöjde Mr Highfield vid en flytbrygga mitt i viken. Vi promenerade till en restaurang som fått bra omdöme och åt en god middag, en middag med magisk utsikt.

På torsdag förmiddag bestämde vi oss för att utforska vikarna söder om Syvota, återigen blev den en dag med motorgång. Fördelen var att det bara var en resa på drygt 8 NM. Vi gick förbi Syvota och Karvouno Beach och rundade Mourtemeno Islet innan vi gick in till Bella Vraka Beach. Efter att ha snurrat runt ett par varv i viken valde vi att gå lite längre söderut eftersom det var allt för många hyrbåtar som tävlade om de bästa ankringsplasterna. Istället ankrade vi utanför Nivak Beach och helt plötsligt uppstod det ett läge att förtöja med linor i land igen 😬. Det blev navigatörens uppdrag att simma in med de gula flyttamparna och knyta fast dem i stenar intill land. Efter ett par försök var kapten nöjd trots att navigatören troligen inte alls gick att jämföra med den ”stjärtlärka” som kapten blivit inspirerad av i Fiskardo 😉.

På eftermiddagen ökade vinden och även om vi låg i lä för vinden drog det in ganska mycket svall. Efter ett snabbt skepparmöte bestämde vi oss för att inte stanna över natten så det fick bli en ny simtur in för att släppa ankartamparna. När tampar, navigatör och ankaret var ombord gick vi tillbaka mot Syvota. Vi kollade på flera ställen men det var trångt med ankarliggare på de flesta platserna. Till slut ankrade vi i Syvota utanför Gallikos Molos Beach, det var väldigt gungigt och förhållandevis trångt men vi fick en plats vi var hyfsat nöjda med. Vi satt uppe i sittbrunnen till midnatt, då hade vinden mojnat något och vi kunde krypa till kojs.

Vinden la sig under natten så vi sov gott och vaknade till en varm och solig morgon – igen 😎. Vi valde att lämna redan klockan 09 för att slippa vara i vägen för den fransman som låg akter om oss och som på kvällen innan visat viss oro för hur han skulle få upp sitt ankare. Det blev en kort tur på drygt 12 NM men det var i alla fall lite vind så vi kunde segla den största delen av resan. Strax efter lunch var vi framme vid dagens mål, Lefkimmi, en ankring längst in i viken på sydöstra Korfu. Det var skönt att byta till en lugn plats både vad gäller vågor, vind och antal ankarliggare. Det blev en lugn och skönt torsdag med bad och SUP: övningar.

När vi lämnade Lefkimmi bestämde vi att gå förbi ankarplatserna vid Notos och Petriti för att se om de kunde vara bra alternativ när NOSTRAs besättningen utökas på söndag. Ankaret, eller framförallt svirveln, bråkade när vi skulle ta upp ankaret så vi fick en idé att ta bort den för att leva utan svirvel ett tag. Det visade sig var lättare sagt än gjort, svirveln gick inte att få isär så istället för att bråka med den i stekande sol framme på fördäck fick den vara kvar.

Vid 14-tiden och drygt 12 NM ankrade vi i den stora viken söder om marina Naok och Korfu stad. Det var betydligt fler ankarliggare än när vi var här i slutet av april men det var inte svårt att hitta en bra plats. Det var ingen vind och mer än tillräckligt varmt 🥵 så när ankarbestyren var avklarade var det siesta som gällde.

På fredag eftermiddag blev navigatören med cykel inkört till Mayor´s Stairway Dock för en cykeltur och inköpsrunda till Lidl. Allt gick galant och det var skönt att ha fyllt på kyl och skåp ordentligt inför kommande vecka med utökad besättning.

Fredagskvällen blev lugn och skön ombord på NOSTRA där Chat GPT hjälpte oss att hitta fabrikatet på en stor segelbåt av en sort som vi inte sett tidigare. Det visade sig vara en franskbyggd aluminiumbåt av fabrikatet Alures, riktigt snygg faktiskt.

På lördagen förmiddag tog navigatören cykeln upp till stan för att tvätta ett par tvättar. Det var en fin och ren anläggning. Dagen gick åt att förbereda NOSTRA för ytterligare besättningsmedlemmar och på kvällen åt vi en god middag på den fiskrestaurang som vi besökt tidigare för att fira kaptens födelsedag ❤️

Den fortsatta resan norrut genom Lefkas kanal var helt odramatisk. Det var inte särskilt många båtar som var i gång klockan 8 på morgonen. Det var någon enstaka tysk skeppare som låg i omkörningsfil hela tiden, men med så lite trafik gjorde han ingen större skada.

Dagen mål var staden Vonitsa, som ligger drygt 12 kilometer längre väster in i Artabukten än Preveza. Bukten är 40 kilometer lång och 15 kilometer bred och en av Greklands största slutna bukter. På vägen in mot Vonitsa passerade vi en mängd fiskodlingar och vi förstod att det inte var norsk lax de odlade. Google kunde stillade vår nyfikenhet med informationen om att det är havsabborre och havsbraxen som odlas.

Det blev ett lugnt dygn med lite båtfix i Vonitsa och en trevlig återförening med Lennart och Marianne på PIGA. Kapten bytte magnetventilen på sötvattenstoaletten och renoverade den gamla. Perfekt, nu har vi en ventil i reserv och snart har vi två eftersom vi beställde en i Preveza marina som vi ska hämta på måndag.

På kvällen tog vi en tur in till Vonitsa där vi bland annat åt ”drunken mussels”. Ovanligt goda för att var musslor tyckte navigatören 😉 som var nöjd med spagetti with shrimps.

Efter maten gick vi till en av barerna längs strandpromenaden för att ta en drink innan hemresan. Ägaren berättade stolt att han hade ägt stället i två dygn så han erkände att han hade inte hade riktigt koll på vad det fanns för drinkar. En alert servitris kom till hans undsättning. Ägaren berättade att högsäsongen nu var över vilket förklarade att det var så gott om plats på de restauranger som annars ofta är fullsatta. När vi lämnade stället önskade vi honom lycka till och vi hoppas att det går bra för honom så han har råd med en t-shirt som täcker hela magen 😉.

Efter en lugn natt lämnade vi Vonitsa strax efter lunch på söndagen för en kort resa på 7 NM till Preveza där vi ankrade. Vi packade iordning två påsar med sängkläder och handdukar som vi lämnade in på Laundry Port Preveza. På vägen hem unnande vi oss varsin milkshake för att pusta ut i värmen.

Fyra timmar senare var allt tvättat, torkat och snyggt ihopvikt! Vi kunde bara hålla med om alla de fina omdömen som Nina har fått av tidigare kunder. Hon var mycket professionell och trevlig. På kvällen åt vi en gemensam middag med PIGA på restaurang Celest i marinan. Det blev den sista gemensamma middagen på ett tag. Imorgon drar PIGA söderut och vi drar norrut.

På tisdag eftermiddag den 9 september mönstrade våra vänner Barbro och Lasse Swahn på. De hade haft en händelserik resa från Styrsö till Athen och sedan buss till Messolonghi. Det var skönt när de äntligen var ombord och vi kunde njuta av en lugn eftermiddag och kväll med sittbunnshäng, bad och restaurangbesök.

Bestyren på onsdag morgon startade redan klockan 07 med att rigga för påfyllning av dricksvatten. Kapten hade bestämt med hamnkaptenen att han skulle komma bort till hamnkontoret klockan 08 för att få hjälp med att låsa upp vattenskåpet. Vi passade även på att ta ner vår gamla genua för att nyttja möjligheten att vika den på kajen. Kaptenen i skolskeppet framför oss var vänlig och hjälpte oss så allt gick extra smidigt. Det visade sig att vare sig han eller skolskeppet varit i Polen, han var från Belgien och båten hade hemmahamn i Tunisien 🤔.

Vi hissade upp vår nya genuan som är 13 kvm större än den gamla. Nu kommer kapten inte behöva vara så ”seglingsarg” när det blåser under 5 meter. Efter frukostbestyr och påfyllning av utmärkt dricksvatten (192 ppm) släppte vi tamparna och lämnade kajen strax efter klockan 10. Det blev en dag nästan helt utan vind, vi provade att rulla ut den nya genuan men det blev inte många minuter med segling. Allt såg i allafall bra ut 🌟. Lasse introducerade oss i kortspelet ”Gurka” och efter att ha ”spelat Google” hade vi hyfsad koll på reglerna. Efter cirka fem omgångar var Lasse den som drog det kortaste strået.

Strax efter klockan 16 och drygt 35 NM var vi framme på södra Ithaka i viken Ormos Pera Pigada. Det var en hel del båtar i viken som är förhållandevis djup så vi valde att ankra och ha förtöjningstampar i land. Barbro och kapten hjälptes åt med att hitta en lämplig sandfläck för ankaret och Lasse och navigatören tog Mr Highfield in till land för att knyta fast tamparna. Att förtöja med tampar i land var en ny erfarenhet för oss och NOSTRA. och vi tyckte vi fick till det riktigt bra så småningom. Sen njöt vi av härlig bad i det turkosa vattnet 💦.

Det blev en fin kväll med fullmåne, en lugn natt och en fin start på morgonen. Efter frukosten började de blåsa upp och kapten ville iväg. Det blev lite hektiskt ombord när vi skulle lämna ankringen men med gemensamma krafter så var tamparna bärgade och ankaret uppe. Vi tog kurs mot fastlandet och Mýtikas Beach strax norr om ön Kalamos. Nu fick vi möjlighet att testa den nya genuan ordentligt och Lundh Sails hade lyckats igen 🌟.

Strax innan 14.30 ankrade vi utanför stranden, det blåste omkring 10 meter men ankaret tog direkt i sanden. Vi åt båtbakad pizza och tog Mr Highfield in till Mýtikas där vi förtöjde i den lilla marinan. Vi promenerade bort till Café Ouzeri O Pharos som låg längst ut på den syndiga udden.

Trots att allt var förbokat fick vi en plats precis vid vattnet. Vi beställde öl och vin och fick bröd och deras hemlagade specialiteter på köpet Det var ett speciellt ställe där vattnet skvätte upp på benen under måltiden. På vägen hem stannade vi till vid en bar för en gin och tonic innan hemfärden till NOSTRA.

Tillbaka i NOSTRA spelade vi Gurka och den här gången delade Lasse och kapten på vinsten. Efter att ha studerat tiderna för bussresan tillbaka till Athen bestämde sig Lasse och Barbro att det var bäst att åka från Lefkas på lördag morgon. Vi seglade upp till Lygia där vi ankrade precis söder om kanalen. Efter lite greksik sallad och vitlöksbröd till lunch var navigatören och Barbro sugna på en inköpsrunda till Lidl. Vi hade hört om en liten hemmagjord brygga en bit upp i kanalen där man kunde lägga till med dingen så det bara var 500 meter att gå till Lidl. Sagt och gjort, kapten körde oss dit och vi var rejält saltstänkta när vi kom fram. Vi tyckte vi hörde att kapten mumlade något om detta verkligen var en bra idé 😉.

I området in mot den kapsejsade bryggan såg det väldigt grunt ut så vi valde att ro den sista biten. Väl på land gick promenaden till Lidl utmärkt och vi bestämde oss för redan på vägen dit att ta en taxi tillbaka så kapten skulle slippa köra mot vågorna en gång till.

När vi var klara med våra inköp trodde vi i vår enfald att vi skulle kunna få tag i en taxi, men nix det fanns inga lediga taxibilar. Även om det bara var 2 kilometer att gå till ankringsviken ansåg vi att det var omöjligt med de inköpen vi hade gjort.

Till slut lyckades Barbro ragga upp en grekisk man när han backade ut från parkeringen. Han pratade dålig engelska men förstod att vi ville ha skjuts. Vi lastade in alla varor i bilen och hoppade in och visade på Google Maps vart vi ville bli avsläppta. Innanför där NOSTRA låg ankrad låg ett hotell precis nere vid vattnet så där blev vi och alla varor avsläppta. Tacksamma för skjutsen ville vi ge honom betalt men han var väldigt tydlig med att han inte ville ha några pengar.

Kapten blev nöjd när han kunde ta Mr Highfield 60 meter in till en cementbrygga istället för en tur mot vågorna i kanalen. Lätt som en plätt var vi tillbaka i NOSTRA.

Väckarklockan ringde 05.30 på lördag morgon. Det var stilla och lugnt när vi tog upp ankaret i den ljumma morgonen. Halv sju tuffade vi ut i kanalen. Vi fortsatte upp till norra delen på Lefkas Marina där vi förtöjde långsides vid en flytbrygga så Barbro och Lasse kunde mönstra av för att fortsätta äventyret som backpackers på andra sidan Grekland.

Tack för att ni hängde med oss på NOSTRA och lycka till på den fortsatta resan!

Vi valde att vänta in broöppningen klockan 08 för att fortsätta resan norrut.

Innan vi lämnade ankringen i Preveza tog kapten en sväng in till marinan för att göra ett stödköp i marinbutiken. På väg ut till NOSTRA märkte han att det fattades en åra, så det var bara att ta ytterligare en sväng till marinan och köpa en ny 😅. Ankarsegelet packades ner i vår nya fina påse som vår eminente gast Gunilla sytt åt oss. Stort tack!

Vi lämnade Preveza strax innan klockan 11 för att ha god tid på oss till kanalöppningen klockan 14. Vi slöseglade i den svaga vinden, det gick inte fort men det är alltid bra för seglen att få bli utrullade. Det var mycket trafik i kanalen och färjan, som är den tillfälliga bron, fick gå över till andra sidan i kanalen och lägga sig vilket tog lite extra tid.

I södra delen av kanalen kunde vi rulla ut seglen igen.

Vid 16-tiden var vi ankrade utanför Nidri i viken Baie Cheloni. Där var det betydligt bättre badvatten och inte lika trångt som inne i vikarna i Nidri. Vi stannade i två nätter för att kunna tvätta ett par tvättar som blivit kvar efter vårens segling. Precis när vi hade vinkat av Ingela o Lasse på BARAVARA på fredag förmiddag kom det rejält med vind, upp mot 16 meter. Vi tyckte att vi hamnade lite för nära djupområdet och för att inte riskera att ankaret skulle släppa valde vi att ankra om lite längre in i viken nära de gula badbojarna. Det blev en riktigt blåsig onsdag, det var först på kvällen det mojnade. Vi bjöd ombord Per-Gullrik som kom paddlande i sin uppblåsbara kajak. Han hade seglat ensam i Grekland i tre år men nu var han trött på ensamlivet så han hade sålt båten, en Feeling 55. Båten skulle levereras i oktober och sedan skulle han åka hem till Norge och eventuellt köpa tillbaka sin Regina af Vindö 35 som han sålt för tre år sedan. Han fick en nostalgisk husesyn i NOSTRA och vi fick en trevlig kväll där vi fick ta del av alla hans äventyr. Vid 22-tiden paddlade han tillbaka till sin båt IKIGAI i mörkret. Vi hade träffat den norska versionen av Mowgli.

På torsdag förmiddag lämnade vi Nidri för att ta oss rakt österut över till fastlandet och staden Palairos. Det blev en fin segling. Den enda utmaningen var att en stor grå katamaran från Bulgarien höll på att köra över oss. De gick för motor och körde om oss på vår styrbordsida. De hade ingen koll på att de hade en skärande kurs i förhållande till oss, frågan var om de såg oss överhuvudtaget. Vi försökte påkalla deras uppmärksamhet men det var först när kapten busvisslade som de vaknade till och ökade farten så de kunde gå framför oss. Regeln med att segelbåtar har företräde i förhållande till de som kör motor hade de troligtvis inte hör talas om.

Vid lunch var vi framme i viken utanför Palarios. Där låg redan BARAVARA och FREYA med Tony och Mia ombord. Lite senare på dagen kom det ytterligare en svensk båt, MAXINE, en Maxi 95:a som vi såg i Messolonghi i mitten av maj . På kvällen åt vi en magiskt god mat tillsammans på restaurang Panorama precis vid strandkanten.

På fredag förmiddag fortsatte vi söderut till viken Mikros Galos på södra Lefkas. Det blev en dag med mest segling men lite motor i slutet på resan. Vi hittade en bra plats där vi ankrade på 12 meters djup. Vi stannade vi i två nätter och den här gången var vi i land till skillnad mot förra gången vi var här tillsammans med PIGA. Det var det betydligt fler hyrbåtar nu och långt ifrån alla hade vana av att ankra och bedöma hur nära andra man borde vara.

Efter att ha satt upp genackern lämnade vi Mikros Galos strax efter klockan 10. Målet för dagen var en resa på drygt 20 NM till staden Agia Euphmia på östra Kefalonia. Det blev en varm dag med väldigt lite vind så genackern kom inte till användning. Vi valde att ankra utanför marinan ungefär på samma ställe där vi låg i början av juni. Strax efter att vi hade ankrat blåste det upp och ett par båtar som hade kommit strax efter oss valde att lämna. För vår del satt ankaret bra. Sannolikt var vi i kanten på det åskoväder som det lokala vädret hade varnat för. Vi tog Mr Highfield in till byn för några småköp i skeppshandeln och när vi ändå var där passade vi på att äta god pasta på restaurang Palazzo Al Mare.

Tillbaka i NOSTRA satt vi i sittbrunnen och såg hur åskvädret drog söderut över fastlandet. 

Efter en lugn natt lämnade vi Kefalonia för den här gången för att ta oss till Messolonghi där besättningen ska utökas med Barbro och Lasse några dagar 😍. Det blev en resa knappt 45 NM där vi äntligen kunde segla genacker de sista 13 NM.

På tisdag förmiddag promenerade navigatören upp till Lidl och kapten kollade upp möjligheterna till att tanka dricksvatten. Google förslog en väg till Lidl som var allt annat än asfalterad och som slutade på en stor skräpig grusplan med trädlådor som möjligen kunde vara bikupor 🤷‍♀️.

Väl tillbaka i NOSTRA bestämde vi oss för att ta upp ankaret och gå in till kajen för att enkelt kunna fylla på vatten innan vi lämnade. Vi förtöjde bakom ett stort polskflaggat skolskepp från Hel i Polen för att komma så nära vattenposten som möjligt.

Efter en härlig sommar i Sverige åkte vi tillbaka till NOSTRA tisdagen den 26 augusti. Hon hade klarat sig bra under tiden på land och skrovet var polerat och vaxat. Varvet hade gjort ett gott jobb. Däremot märkte vi att den elektriska sötvattenstoaletten hade fått fnatt. När kapten använde toaletten på natten slutade aldrig sötvattnet att fylla på. Han märkte aldrig det men stängde som tur var av tryckvattnet eftersom han hörde att sötvattenspumpen gick hela tiden. Han trodde att vattnet var slut i tankarna. På morgonen märkte navigatören att hela toalettskålen var fylld med vatten 😱. Troligtvis hade magnetventilen hängt sig på något sätt 🤔. Under resan ner till Portugal för tre år sedan hade vi också problem, men då var utmaningen tvärt om, magnetventilen släppte inte fram vatten. Trôkigt att behöva renovera toaletten igen – den fantastiska kvalité som Dometic skryter om kan vi tyvärr inte hålla med om. Kapten kontaktade Hjertmans i Sisjön som alltid är kundorienterade. Efter en del resonerande, skickande av foto och letande återkom de med besked att de hade hittat modellen och att de gärna gjorde en beställning. Nu hoppas vi magnetenventilen kommer fram så att Lasse och Barbro kan ta den från Sverige när de mönstrar på NOSTRA andra veckan i september. Hjertmans i Sisjön får fem stjärnor av fem möjliga 🌟🌟🌟🌟🌟.

Det blev två nätter ombord på land, med dubbla fläktar i akterkojen blev nätterna riktigt drägliga. Onsdagen den 27 augusti, vår 42:a bröllopsdag, tog kapten sig an propellrar och anoder och navigatören slipade botten lätt för att aktivera bottenfärgen. Efter många timmar i damm och värme var vi nöjda med arbetet och NOSTRA var färdig för sjösättning. En tysk båtägare som höll på att renovera en av hans två båtar på varvet erbjöd oss lite Coppercoat om vi ville bättra på någonstans och kapten tackade glatt ja. Så schysst! Efter att ha duschat bort smuts och svett gick vi och åt bröllopsmiddag på restaurangen inne i Cleopatra marina. Grattis till oss!

På torsdag morgon checkade vi ut och betalade resterande summa för arbete och förvaring, nöjda med Aktio marina. Vid 12.30 kom de och hämtade NOSTRA för sjösättning och strax innan 13 kunde vi backa ut från sjösättningsplatsen.

Vår nya genua (som ska minska kaptens seglings-ilska) som Lundh Sails skickade den 20 augusti hade enligt UPS passerat Mölndal, Danmark, Tyskland, Italien och anlänt till Athen samma dag som vi lämnade Sverige. Enligt UPS skulle seglet levereras till Aktio marina torsdagen den 28 augusti. Vi hörde med personalen på marinan när de brukar få sina leveranser. Kvinnan vi pratade med var väldig tillmötesgående men redan i samtalet med henne började vi ana oråd. Hon berättade att det kan dröja med leveranser och att UPS inte hade något serviceställe i Preveza. Leveransen skulle ske med ett annat bolag, men med vilket bolag var svårt att veta. Hon lovade att höra av sig om någon skulle kontakta marinan men sa samtidigt att det bästa var att vi höll koll på uppdateringar i appen. Vi förstod att något segel skulle vi inte få den dagen så vi tuffade över till Preveza och ankrade.

Då kom (tyvärr) nästa överraskning från NOSTRA. Ankarspelet som vi trodde vi hade fixat i juni hade fortfarande samma symptom. När ankaret skulle tas upp klickade det bara för att efter en stund komma igång igen. Att inte ha ett fungerande ankarspel tycker vi var olustigt, särskilt om vi skulle hamna i situationer där ankaret behöver tas upp snabbt.

Som tur var hade vi förberett oss och köpt med reservdelar från Sverige. Vår typ av motor med en inbyggd reläbox fanns inte längre utan istället fick vi köpa en motor med en extern reläbox. Nu var nästa fråga, var när och var det var bäst att göra renoveringen? Vi var överens om att vi helst inte ville skruva isär ankarspelet samtidigt som vi använde ankaret ifall det skulle hända något akut.

Tyvärr dök inte seglet upp under fredagen heller, den enda förändringen i appen var uppdateringen: ”Leveransadressen finns i ett avlägset område där leveranser ej sker dagligen. Leveransen har omplanterats till nästa arbetsdag”. När kapten via telefon försökte få besked av UPS Grekland fick han två telefonnummer. Båda numren hade automatisk telefonsvarare på grekiska – alltså riktig grekiska 🤬. Vi insåg att någon leverans av segel skulle det inte bli under helgen.

Istället fokuserade vi oss på det vi kunde påverka – båtfix. Vi var inne i Preveza marina och bytte gasol och köpte en ny pump till sjövattentoaletten som kapten föredömligt fick på plats. Skönt nu hade vi i alla fall en fullt fungerande toalett.

Vi hittade också ett renoveringskit till vårt ankarspel. Med tanke på hur dammig förpackningen var hade det hängt där länge och väntat på oss.

På lördagen började det komma lokala vädervarningar om mycket regn och åska natten mot söndagen. Vi förberedde oss på mycket vind även om det inte framgick av prognosen. Vi såg till att ladda våra headset och ficklamporna fick en översyn. Vi plockade fram våra regnjackor ifall vi skulle tvingas ut för att vi, eller någon annan, draggade. Vid 21-tiden började det blåsa upp och vi såg blixtar på avstånd, ovädret låg i höjd med södra Korfu och in mot fastlandet. En tysk katamaran längst in i viken draggade och efter fyra/fem försök i mörkret var de nöjda med den nya plats de hittat strax intill oss. Vinden la sig ganska snabbt så det enda som visade på oväder var himlen som lystes upp av alla blixtar.

Vid 02.30 kom ovädret in över oss med en del åska men framförallt kraftig regn, men som tur var inga hårda vindar. Efter en för navigatören orolig natt var det skönt när natten var över och solen och värmen åter var tillbaka. Nu kände vi oss mogna för att ta oss an renoveringen av ankarspelet.

Vi tog det lugnt och metodiskt och kompletterade varandra bra i arbetet. Kapten bidrog med kunskap och förstånd. Han läste kopplingsschema och begrep hur allt skulle kopplas ihop. Navigatörens bidrog med tålamod och envishet med trilskande skruvar och trånga utrymmen med inställningen att ”inget material ska vinna över människan” 😉. Första testen av ankarspelet gick bra men inte helbra. Det visade sig att ankaret gick upp när det skulle gå ner och tvärt om, plus att fjärrkontrollen inte fungerade. Det fixade kapten snabbt genom att skifta två kablar och koppla in en pluskabel till reläboxen. Efter drygt 8 timmar var allt på plats och fungerade som det skulle. Så skönt att vi vågade!

Efter ett snabbt bad tog vi Mr Highfield över till Aktio marina för att äta tillsammans med Lennart och Marianne. De hade kommit till PIGA på lördag kväll. Så härligt att ses igen efter tre månader. Efter en god middag och gemensam avstämning satte vi oss i Mr Highfield för att i mörkret ta oss tillbaka till NOSTRA. Efter bara 75 meter stannade motorn – soppatorsk!! Det var bara att börja ro. Efter ett sent och högst oplanerat fyspass, och efter att ha rott på grund 😱, var vi så småningom tillbaka i ankarviken hos NOSTRA.

På måndag morgon var det dags att köra uppdraget ”hitta seglet” i botten. Vi startade med att ringa till UPS Grekland för att få uppgifter om vilket lokalt bolag de anlitade i Preveza. Kvinnan var tillmötesgående och lämnade alla de uppgifter vi efterfrågade. Det enda hon kunde bli bättre på var den internationella bokstaveringen. När och hur leveransen skulle ske kunde hon dock inte svara på utan hänvisade till det lokala fraktföretaget Geniki Taxdromiki. Vi försökte ringa de numren vi fått men det var bara grekiska telefonsvarare och hissmusik. Ok, då får vi ta nästa steg – inre spaning. Vi hittade företaget på Google Maps och kunde konstatera att deras recensioner var under all kritik. Många skrev att de gav dem en stjärna just för att de inte gick att ge dem noll. Många hade konstaterat att de ALDRIG svarade i telefon. Vi hittade uppgifter om deras öppentider så vi bestämde oss för att försöka tjuvkoppla den grekiska byråkratin och åka dit. Sagt och gjort, vi tog Mr Highfield in i hamnen och ganska snabbt kunde vifta till oss en taxi. Taxichauffören var dålig på engelska men genom att visa vart vi ville åka i Google Maps sa han att det var inga problem.

Taxichauffören som blev lika glad som vi blev körde oss tillbaka till Mr Highfield där han hjälpte till att bära seglet till kajkanten. Efter att ha gett honom rejält med dricks vinkade vi hej då. Tillbaka ut i viken konstaterade vi att PIGA låg ankrade akter om oss, trevligt att de stannar en natt innan de seglar vidare till Korfu för att möta familjen. Dagen ägnades åt bunkring och navigatören köpte ett par nya sandaler. På kvällen bjöd Marianne och Lennart på en tilläggare i PIGA innan vi tog Mr Highfield in till stan för en gemensam middag.