Kategori: April

Innan PIGA gled in i marinan i Rota på tisdag eftermiddag hade vi på NOSTRA hunnit med att ta årets premiärdopp i det drygt 20-gradiga vattnet. Härligt! Det var så roligt att träffa Marianne och Lennart igen, senast vi sågs var i Lagos i november förra året.

Eftersom vi ville se Cádiz tog vi färjan dit på torsdag förmiddag istället för att göra ett besök med egen båt. Marinorna i Cádiz har inget vidare omdöme så det här blev perfekt, resan tog 35 minuter.

Vi bestämde oss för att börja med en sightseeing ombord på en Hop On Hop Off. Ingen av oss hade testat detta förut och vi blev glatt överraskade. Vi valde att åka med hela varvet runt som tog cirka 1,5 timma.

Cadiz är en 3000 gammal stad som är omgiven av hav eftersom den ligger på en halvö. Den var den tredje största staden i romarriket, idag är den en stor turiststad, som även kallas den vackra silverskålen. Cádiz har en intressant historia och var en central punkt under romartiden. Den blev bland annat känd för att Columbus startade sin andra expedition där 1493.

Efter rundturen och lunch tog vi en promenad till utgrävningen Teatro Roman. I början av åttiotalet hittades teatern från år 45 f.Kr. De har lyckats gräva fram och bevara 18 rader av teatern vilket gör den till en av de äldst bevarade.

Därefter blev det ett besök i katedralen som ligger i den gamla delen av staden. Kupolen på katedralen är guldfärgad för att den skulle vara ett stöd till sjöfarten genom att visa vägen när solen lyste på kupolen.

Vi travade upp 72 meter upp i ett av katedralens torn där utsikten var magisk åt alla håll.

Tillbaka i Rota gick vi ut på stan för att äta middag men väl där blev vi överraskade över att nästan allt var stängt. Det visade sig att det var festligheten ”Feria de Abril” under torsdagen och fredagen, vilket innebar stängda butiker och helglediga spanjorer. Efter ett idogt sökande lyckade vi till slut hitta ett ställe på en bakgatan med riktigt god mat.

Eftersom fredagen skulle bli vår sista kväll tillsammans för den här gången och för att restaurangerna var stängda bestämde vi oss för att fira en tidig Valborg tillsammans istället. Vi började med en lättare lunch på stan där vi efter mycket om och men kunde göra lite stödköp inför kvällens middag. Därefter packade vi strandväskorna för en stund på stranden med bad och bubbel 😎. Kvällen inleddes med en fördrink och förrätt i PIGA innan vi gick till NOSTRA där vi åt sill, Janssons frestelse, ugnsomelett med champinjonstuvning, wienerkorv och snaps.

Kvällen avslutades i PIGA med jordgubbar, grädde, portvin och sång 🎶

Vi njöt av en vacker kväll tillsammans med mycket skratt och en och annan anekdot. Nu fortsätter PIGA söderut mot Gibraltar och Medelhavet och NOSTRA vänder snart fören norrut för att om ett par veckor byta till den portugisiska gästflaggan igen.

Tack Marianne och Lennart 🙏, segla lugnt. Vi ses i Medelhavet till hösten 👋.

Efter en förhållandevis odramatisk resa söderut i floden Guadalquivir, och efter en dag som började i regn och slutade i sol, valde vi efter sju timmar att droppa ankaret i höjd med Bonanza. Det enda oplanerade som hände under resan var att NOSTRA helt plötsligt och överraskande sögs fast i leran mitt i kanalen. Ekolodet stod på 1,7 meter men enligt sjökortet skulle det vara betydligt djupare 🤔. Vi vände upp fören åt det håll där vi visste att det var djupare och efter en stund med fullt spätt på motorn flöt vi igen. Skönt! Det hade varit tråkigt att behöva vänta i drygt åtta timmar tills tidvattnet skulle vända igen. Den sista timman på resan hade vi en motström på 2-3 knop vilket gjorde att NOSTRA hade en fart över grund på knappt 3,5 knop. Trots att det var den enda biten med motström, på både upp- och nerresan, var det som alltid jobbigt att ha strömmen emot sig.

Det. blev en fin, tyst och avkopplande kväll på eget ankare. Vi testade ett tilltugg á la Fribergs ihop med dagens tilläggare.

Efter en natt på eget ankare i en ström på 2-3 knop tog vi upp ankaret och lämnade strax efter 09.00. Vi ville nyttja medströmmen den sista biten ut ut floden. Kapten som var uppe under natten och kollade kättingen som rasslade ordentligt när NOSTRA vred sig i strömmen klämde sitt finger i ankarluckan. Fingertoppen sprack men som tur var klarade sig nageln. Navigatören, som är bättre på paketinslagning än snygga förband, gjorde ett litet paket runt fingret. Vi kommer att behöva ha koll på såret så det inte blir inflammerat 👀.

Vi satte storseglet direkt efter ankringsbestyren. Det tog ett tag att spola av ankaret, det var precis som vi hade ankrat i cement. Å andra sidan hade vi legat stadigt! Vi gjorde bra fart i medströmmen ut ur flodmynningen. Den sista biten blev dock sjön väldigt stökig på grund av att vi hade kraftig ström med oss, vågorna från ett annat håll och de grunda områdena vid sidan av farleden gjorde vattnet oroligt. Efter en timma satte vi segel vilket gjorde att det blev lite lugnare. Ännu bättre blev det när vi med cirka 15 NM kvar kunde sätta kurs mot Rota.

Vi hade förbokat tre nätter i marinan i Rota som ligger norr om Cádiz. Navigatören som hade haft kontakt med marinan visste att hamnkontoret stängde 14 på helgerna och därefter skulle man få hjälp av marineros. Vi var i hamninloppet precis klockan 14 och kapten ropade upp marinan på kanal 09 och fick besked om att vi skulle lägga oss vi väntpontonen.

Sagt och gjort vi förtöjde och navigatören tog inchecknings-portföljen under armen och travade upp till kontoret. Allt var låst. Vi väntade ett tag men när inget hände ringde kapten det telefonnummer vi fått och en marineros svarade men pratade bara spanska 😅. Efter ytterligare en stund bestämde sig navigatören för att prova sin ”Duolingo-spanska”, tog VHF:n och sa (tror hon i alla fall 😉) – Vi är den svenska segelbåten NOSTRA. Vi har bokat tre nätter i marinan och ligger vid väntpontonen. Direkt kom ett smattrande svar på spanska. O herre gud, navigatören fattade inte ett ord 😱. Vi skrattade och konstaterade att nu visste de i alla fall att vi låg och väntade på att få bli incheckade. Efter ytterligare en liten stund kom en marineros, tittade ner på NOSTRA från kajen och pekade på sig själv och sa. ”Yo la officina”. Det var en fras som mer var på navigatörens nivå, så vi förstod att han skulle hjälpa oss. Vi fick en bra och rymlig plats men eftersom pontonen var ganska kort backade vi in så det blev lättare att kliva av och på.

Under måndagen packades cyklarna upp och det blev en första tur att utforska Rota. Det visade sig vara en fin liten stad med en liten mysig stadskärna och flera kilometerlånga sandstränder. Vi stannade till vid ett litet torg där det blev tapas-lunch.

Efter lunchen navigerade vi oss vidare genom staden upp till en stor livsmedelsbutik, Carrefour. En bra och välsorterad livsmedelsbutik som hade allt vi behövde.

På eftermiddagen tog vi cyklarna för att kolla in stränderna.

Det finns en strand på varje sida om marinan där stranden som låg söder ut, Playa de la Costilla var längst och finast. Strax ovanför stranden fanns en strandpromenad och en cykelbana som var okey att cykla på så här års. Under högsäsong är det bara tillåten att promenera eftersom det är trångt om utrymmet.

Årets premiärbad sparade vi även om vattentemperaturen nu börjar närma sig vad som är acceptabelt även för badkrukor. Däremot stannade vi vid ett vattenhål för att njuta av utsikten, solen och en Sangria.

Efter en stund kom det en yngre man och satte sig bakom oss. På stolen intill sig placerade han en ca 40 cm lång ödla 🦎som han hade i ett svart koppel med Batman-vingar🦇. Det såg inte alls ut som ödlan var sugen på att vara på krogen och när navigatören, som inte tycker man ska hantera djur på det sättet, frågade sig vad det är för fel på människor konstaterade kapten krasst att de sannolikt var den enda ödlan han kan få tag i på 🙈🙊.

Det blev en stillsam och fin cykeltur hem till NOSTRA där hemlagade hamburgare och ”air-fryade” potatisklyftor stod på menyn. Perfekt, en hel middag utan att ha nyttjat ett gram gasol 👌.

Vi kommer att stanna i Rota några dagar, troligt kommer vi ta färjan över till Cádiz istället för att gå dit med NOSTRA. Vi kommer inte att gå längre österut nu utan när vi lämnar här blir nästa steg att påbörja resan västerut mot Lagos igen. Glädjande är NOSTRAs systerbåt PIGA, med Marianne och Lennart ombord, på väg hit. Det ska bli så mysigt att träffas igen, vi hann lämna Lagos innan de kom ner igen från Söderhamn.

Efter ett försök att checka in i marinan redan på lördag morgon förstod vi att det inte fanns någon som kunde hjälpa oss. Ingen av personalen pratade engelska, de bad oss att återkomma på måndag morgon. Istället för incheckning tog vi en promenad på cirka en kilometer till centrum där vi fixade ett Vodafon-kort för Spanien. Till skillnad mot Portugal, där surfen är obegränsad på kontantkorten som gäller för 15 alternativt 30 dagar, är korten i Spanien begränsade i storlek. Vi köpte det största, 150 GB som gäller som längst i fyra veckor. Här i Spanien behöver man legitimera sig (för vår del med pass) när man köper ett kontantkort eftersom det ska registreras på dig som person. Bra tycker vi som gamla poliser 👮👮‍♂️.

Marina Club Nautico Sevilla ligger i ett väldigt fint och grönt område. Det är stor aktivitet i området både på land och i vattnet. På området finns många träningsmöjligheter, flera pooler, paddelbanor, basketplaner och platser för sol av avkoppling. På kvällarna rullas spinningcyklarna ut och passen körs på utsidan på grund av värmen. Den allra största aktiviteten verkar dock vara rodd i alla dess olika former. En trevlig morgonaktivitet för oss att bevittna till frukost.

Marinan ligger på västra sidan av floden och väldigt centralt. På andra sidan floden och med ett cykelavstånd på 6 minuter från marinan ligger parken, Parque de Maria Luisa där bland annat Plaza España ligger.

Många väljer att ta en sightseeing med häst och vagn. Hästekipagen filkör och de samsas med bilar och bussar i rondeller och på gator, oftast flyter det på galant. Vi såg dock ett ekipage med en häst och tre män som sannolikt var ute och övningskörde i rusningstrafiken. Efter att ha stannat för rött ljus vägrade hästen sedan att fortsätta ut i korsningen vilket i och för sig inte var konstigt eftersom trafiken var tät. Männen turades om att knuffa, dra, pocka och smacka men hästen hade bestämt sig. Det såg ut som den kunde tänka sig att gå åt alla håll utom ut i korsningen. Vi valde att cykla vidare och vi hoppas att äventyret slutade bra, framförallt för hästen.

I Sevilla finns det mycket att se, och för oss var det perfekt att upptäcka staden på våra cyklar. Från marinan tog det cirka 10-15 minuter att cykla till de centrala delarna. Staden är cykelvänlig med bra cykelbanor på de flesta ställena. Vi besökte många av de historiska sevärdheter som finns i Sevilla, särskilt i området vid Plaza del Triunfo. Där ligger Catedral de Sevilla som är en av världens största katedraler. 1987 utsågs den av Unesco till en del av världsarvet. Klocktornet till katedralen, Girlada, är den högsta byggnaden i staden. De nedre två tredjedelarna av tornet motsvarar minareten till den moské som låg där före katedralen. Den övre tredjedelen är en tillbyggnad för att ge plats för kyrkklockorna. Strax intill ligger Alcázar som är ett kungligt palats.

Vi besökte också svamparna i Sevillas, Setas de Sevilla. Det är en träkonstruktion skapad av en tysk arkitekt. Bygget påbörjades 2005 och konstruktionen som består av fem våningar färdigställdes 2011. Vi tyckte dock att svamparna såg fräckare ut på bild än i verkligheten.

Vi upplevde Sevilla som en ren, snygg och grön stad. Staden var väldigt turistvänlig och den plats vi uppskattade allra mest var Parque Maria Luisa. En otroligt vacker park som går att uppleva både till fots och med cykel. Hit återvände vi flera gånger under vår vecka i Sevilla.

Under våra dagar var det en hel del turister i Sevilla, hit åker säkert många året om. Ska man turista här föreslås höst alternativt vår eftersom somrarna är väldigt varma. Det är inte ovanligt med temperaturer över 40 grader. Under vårt besök låg temperaturen omkring 31 grader på dagarna vilket vi tyckte var tillräckligt.

Det finns många alternativ för att uppleva Sevilla, till fots, Hop-on Hop off-bussar, häst och vagn eller guidad cykeltur på tre timmar. Eller så gör man som navigatören, bestämmer sig för att man behöver en badmössa (som är ett krav i inomhusbassängen). Under jakten på badmössan får man garanterat se stora delar av Sevilla 🚴‍♀️ 💨 eftersom här duger inga fjantiga ”duschmösse-varianter”. Skam den som ger sig – efter flera dagar och många kilometer hittades till slut en riktig badmössa! Kapten som inte var lika road av jakten fick en ny keps i ”rescue-färg” och gratis träning av sitt knä. Win-win 🌟.

Inledningsvis hade vi funderingar på att stanna ytterligare en vecka, dels för att hyra bil och besöka Granada och Alhambra och dels att få uppleva ”Feria de Abril” som inleds söndagen den 23 april. Feria de Abril är en årlig och veckolång fest i Sevilla. Festen var från början en kommersiell marknad tillägnad jordbrukare och djuruppfödare i provinsen men har utvecklats till en storslagen folkfest med mycket underhållning. Gatorna sägs fyllas av människor med traditionella kläder, blomsterdekorationer och flamenco-musiker i stadens alla hörn. Under vår vecka i Sevilla såg vi ett intensivt arbete för att förbereda staden inför festveckan.

Under torsdagens kvällsbesök i gamla stan laddade fotbollssupportrarna upp för kvartsfinalen i Europa League mellan Sevilla och Manchester United. Enheten inom polisen med de skyddade fordonen och de långa batongerna övervakade gator och torg. Vi såg dock inget stök eller bråk. Även om det fanns biljetter kvar att köpa, ca 1500 styck, så valde vi att njuta av kvällen på en japansk restaurang istället.

Väldigt nöjda med beslutet att ta oss till Sevilla på egen köl var det så dags att lämna efter åtta nätter. Priserna i marinan kommer att öka ”mucho mucho”under kommande festivalvecka. Hamnavgiften för NOSTRA hade blivit över 17 000 kronor för en (1) vecka 😳 och för så mycket pengar kan man göra mycket annat roligt för. Dessutom visar väderprognosen att det ska bli omkring 33-37 grader under flera dagar under festivalveckan vilket vi tycker är onödigt varmt. Klockan åtta på lördag morgon öppnades bron för NOSTRA och en timme senare slussade vi ut i floden Guadalquivir. Med en lördagsfrukost i sittbrunnen fortsatte vi resan ut mot Atlanten där hamnarna i Rota och Cádiz ingår i planen.

Efter slussen vankas det frukost och Gammel Dansk!

När klockan ringde klockan sju var det fortfarande mörkt ute, men strax därpå såg vi hur solen var på väg upp. Lika underbart varje gång!

Vi bestämde oss för att ta upp ankaret och att äta frukost under gång. Tjugo i åtta, två timmar innan högvattnet, lämnade vi ankarplatsen och stävade norrut.

Efter ett par timmar fick vi medström som varade hela vägen. Efter ganska exakt sju timmar var vi framme vid platsen där farleden delar sig. Viker man av mot styrbord kommer man till kanalen där man behöver passera en sluss och en bro för att komma till den marinan där vi har bokat plats mitt i centrala Sevilla. Fortsätter man rakt fram kommer man till en hamn som heter Gelves där en del väljer att ha har sina båtar över vintern. Vi valde att fortsätta en liten bit i farleden norrut mot Gelves för att släppa ankaret strax efter den första högspänningsledningen. Djupet var cirka 8 meter eftersom det var högvatten men vattnet hade börjat vända så sakta för att vara som lägst strax efter nio på kvällen. Vi låg precis mitt i naturrutan 😀 med ett härligt och ihärdigt fågelkvitter. Det blev ett bra ställa att vänta in tiden för slussöppningen klockan nio på kvällen.

Vi tog upp ankaret i god tid för vi förstod att vi förväntades vara punktliga. Vi passade kanal 12 på VHF:n som var den kanal som sluss- och bro personalen använde sig av. Vi var 3 båtar som slussade samtidigt. Slussen var stor och vi var först in och förtöjde i en stege på slussidan men förstod på de andra två båtarna att här i Spanien knyter man inte fast i slussen utan man flyter bara omkring mitt i. Ja, ja de hade inte klarat sig långt i Göta kanal 😉. Allt gick väl och vi fortsatte i Canal de Alfonso XIII mot marinan.

Efter drygt en halvtimme var vi framme vid bron, sista passagen innan marinan. Under tiden vi väntade på signal för passage kom en marineros i en gummibåt och berättade att vi skulle köra först sedan den katamaran som slussade samtidigt med oss. Strax efter klockan 22 öppnades bron för genomfart.

Efter bron på babords sida låg Club Nautico Sevilla. På en ponton stod samma marineros och lyste med en lampa och anvisade oss en plats. Han hjälpte till med mooringlinan och förtamparna och blev stöttad av en man och en kvinna som vi faktiskt tror kom direkt från fredagsfesten 💃🕺.

Med en ovanligt sen tilläggare var det dags att säga: Buenas noches y buen fin de semana! Vi är glada och nöjda med att ha angjort Sevilla på egen köl, nu ska vi njuta av staden i en vecka.

På tisdag förmiddag gick vi upp till hamnkontoret i Mazagón och betalade för tre nätter. En i personalen pratade lite engelska men de andra tre var gärna med och beskrev ivrigt på spanska hur vi skulle ta oss till byn och hur lång tid det skulle ta. Trevligt att de vill hjälpa till. Vi tog cyklarna upp till byn som visade sig vara ett trevlig litet ställe. I den lilla centrumkärnan som låg cirka 500 meter ovanför hamnen fanns en liten gågata, restauranger och en Spar matbutik. Allt det man behöver alltså 😀.

För oss var tiden var inne för lunch så vi konsulterade Google Maps för att hitta en bra restaurang. Google tipsade om El Brujo på en liten gågata med flera restauranger med uteserveringar på gatan.

Väl där insåg vi att de öppnade första 12.30 så vi tog en sväng på byn innan vi gick tillbaka och åt en väldigt god spansk lunch. Las croquetas de la casa, tacos de salmon, wok iberico och avslutningsvis delade vi på en tarta de queso. Maten var så god och vällagad och vår servitör tyckte att det var roligt eftersom han ansåg att det här var vårt hem 😉.

Dagen därpå tog vi en sväng upp till byn lite mer österut, en cykeltur som avslutades med en backe på 400 meter rakt upp. Där hittade vi en liten tapasrestaurang som serverade dagens. Det var många ”locals” på restaurangen så vi valde att testa. Ingen av de anställda pratade engelska men ägaren av restaurangen letade upp en av gästerna som hjälpte till att översätta menyn till engelska.

Vid tiotiden på torsdag morgon släppte vi tamparna och lämnade Mazagón. Vi som hade förberett oss på en dag med långbyxor och molnigt väder blev glatt överraskade av strålande sol.

Den nordvästliga vinden var dock lite kall men det funkade bra med kortbyxor och en varm tröja. Längs hela kusten från Mazagón och inloppet till floden Guadalquivir är det militära övningsområden. Vi blev uppkallade av spanska militären på kanal 16 som bad att vi skulle gå över till kanal 8. Där upplystes vi om att vi förväntades respektera det markerade området i sjökortet. Vi var precis i kanten på området och de gav oss kurs och distans för att undvika området och bad oss stanna kvar på kanal 8. Vi hörde att de hade skjutövningar i området så vi var tacksamma att de hade koll på oss. Efter ca 5 NM återkom de och sa att nu var det ok att lägga kursen mot Cádiz och tackade för samarbetet. Vi fortsatte en liten stund till innan vi ändrade kurs eftersom vårt mål var mer nordligt än kursen till Cádiz. Det blev en dag med fin segling, mestadels med genackern. För att undvika de militära områdena och för att slippa plattläns valde vi att kryssa i undanvinden.

Vi bestämde oss för att göra ett test av de smällare vi köpte i A Coroña ”in case of Orcas”. Smällarna är godkända i Spanien men förbjudna i Portugal, så nu var det möjligt att göra ett test. De fungerade som de skulle vilket kändes bra även om vi hoppas att vi aldrig kommer att behöva använda dem skarpt.

På väg in mot flodmynningen till Rio Guadalquivir valde vi att rulla in genackern och rulla ut genuan istället. Sjön var väldigt orolig på grund av vind, ström och svall från alla fiskebåtar som var på väg upp i floden efter dagens fiske. För att NOSTRA inte skulle rulla för mycket valde vi att stöttade vi med maskin.

Strax efter klockan 18 släppte vi ankaret cirka 5 NM upp i floden vid Bonanza (fast inte samma Bonanza som bröderna Cartwright bor i 😉). Det var lågvatten vilket gjorde att vi gick förhållandevis långt in. Vi fick bra fäste och hissade klotet i fören så att andra båtar ser att vi ligger till ankars. Idag blev det invigning av den julklapp som vi köpte till oss själva, trådlösa intercom-headset för att slippa skrika till varandra vid ankring. En del kallar det för ”marriage saver” men för oss som är inne på vårt fyrtionde år som gifta ser det mer som en säkerhetsdetalj.

Området i början av floden Guadalquivir är en nationalpark, Parque Nacional de Doñana. Vid lågvatten kör bussar med turister ut på stranden. Nationalparken är känd för sina fåglar och andra vilda djur. 1998 drabbades parken av en förgiftning när en damm uppströms havererade och nästan 7 miljoner kubikmeter slam av bly-zink läckte ut i floden och dödade i stor sett all fisk och därigenom också många fåglar. Det uppskattades att det skulle ta upp till 50 år för regionen att återhämta sig men man ser redan nu att mycket av det vilda djurlivet har återkommit. Efter en dagsetapp på drygt 40 NM blev det en fin kväll på svaj. Vi var särskilt glada över all slippa alla de mygg som många vittnar om efter ha ankrat på samma ställe. Vi är också glada över att NOSTRA är av plast och inte av trä. Ägare av träbåtar uppmanas att undvika Bonanza eftersom det sägs vara ett område där ”shipworm” häckar.

Vi fick ett meddelande av marinan i Sevilla att de såg att vi kommit in i området för UC Sevilla, de har tydligen koll på oss genom vår AIS 👍. Marinan skickade länkar där man kan läsa om vilka regler som gäller för slussen och för bron. Omtänksamt! Imorgon blir det att ställa klockan så vi kommer upp i tid så vi hinner till sluss- och broöppningen in till Sevilla i tid.

Vi somnade vi gott på svaj och till porlande från en ström på cirka 2 knop.

Vi hade underbart väder under våra dagar i Ayamonte, lagom varmt både på dagarna och på nätterna.

Enda nackdelen var myggen. De var inte så många men väldigt glupska och ljusskygga 🦟. De slår till på natten när bytet sover. Navigatören brukar vara den som blir biten, men de här myggorna gillade även kapten. För att slippa få in mygg i båten tog vi fram en sänghimmel gjort av myggnät ur gömmorna. Vi köpte den för länge sedan men har aldrig använt den. Nätet var tolv meter långt så det täckte hela sittbrunnen, perfekt! Vi försökte även spana fram de rackare som fortfarande fanns kvar i NOSTRA men det var en utmaning. Varje natt vaknade vi av att de surrade runt huvudet och på morgonen kunde vi konstatera att vi fått flera bett 😤.

Lite båtvård blev det också. Kapten har sett att det blivit stående lite vatten vid teaken så den gamla nåten togs bort och en ny kom på plats.

Påsken är den största helgen i Spanien och firas under en hel vecka, Semana Santa. Så vitt vi förstår så finns det många lokala traditioner men något som varje stad har är, många och långa processioner som tar sig fram genom smala gränder och gator. Den största processionen är på påskdagen för att fira Jesu uppståndelse. Påskdagens procession i Ayamonte var både lång och varierande. Det var en stor utmaning för dem att ta sig fram i värmen och och få till svängarna med de stora tunga tronerna.

Under tronen gick vitklädda ”bärare” som behövde byta regelbundet. Det hade sålts en hel del vita skor inför firandet 😉.

I Spanien är inte måndagen efter påsk en helgdag, i alla fall inte i Ayamonte, så navigatören tog det långa benen före och travade upp till Phone House som öppnade klockan 10.00. Planen var att köpa ett kort för spansk internetuppkoppling men väl där upplyste mannen i butiken om att de inte jobbade med pre-paid card. Ok, då får vi försöka klara oss ändå. Navigatören fick i alla fall se hur staden vaknade till sitt vardagsliv efter flera dagar av helgfirande.

Strax efter 10.30 lämnade vi Ayamonte. Hit kommer vi säkert att återvända. Det var väldigt trevligt att se staden under påsken men vi är nyfikna på hur det är där under vardagar.

Vi hade skickat en förfrågan om plats via appen Navily till nästa hamn, Mazagón. När vi inte fått svar efter drygt ett dygn försökte vi ringa men antingen var det upptaget eller så var det ingen som svarade. Marinan har mestadels fått bra kritik i Navily av de som varit där tidigare men de finns andra som tyckt motsatsen. Ja, ja någon plats bör det finnas när vi väl kommer dit.

Det blev en fantastisk dag på havet. Inledningsvis hade vi halvvind och loggade omkring 7 knop, därefter blev vinden något mer akterlig.

När vi hade cirka 12 NM kvar till inloppet till Mazagón satt vi upp gennackern. Inledningsvis var det på gränsen till för lite vind även för den men efter en stund kom vinden tillbaka. Vid inloppet till hamnen rullade vi in gennackern och gled på genuan in till marinan. Väl inne i marinan förtöjde vi vid något som vi uppfattade som en ankomstponton. Navigatören gick upp för att leta efter hamnkontoret. Kontoret var stängt men två marineros hjälpte till med incheckningen av NOSTRA och besättningen. Med ett och annat spansk ord, lite engelska och mycket gester var vi så efter drygt 34 NM incheckade och förtöjda på anvisad plats i Mazagón.

Nu har vi fått bekräftat av marinan i Sevilla att vi är välkomna dit. Vår första tanke var att vara där kommande torsdag men det visade sig att slussen och bron bara öppnas sent på kvällen på måndagar, onsdagar och fredagar så vi flyttade vi fram ankomsten till fredagen den 14 april. Klockan 21.00 på fredag kommer de att öppna slussen för oss och klockan 22.00 kommer de att öppna bron. Vår plan är att segla till flodmynningen under torsdagen för att ankra där natten mellan torsdag och fredag för att hinna upp i motströmmen i tid. Vi har bokat plats i en vecka men stannar troligtvis några dagar till. På lördagar och söndagar öppnas bron klockan 08.00 på morgonen vilket känns mycket bättre än att slussa ut vid midnatt som man får göra på vardagarna.

Det skulle kunna vara ett tillstånd för NOSTRA men tyvärr är det den senaste veckans diagnos för navigatören. En campylobacterinfektion som inneburit en öppen bottenventil och några dagar därefter en tät kran på grund av en stabil förkylning har gjort den senaste veckan rejält utmanande 😰. Det går lååångsamt framåt i båda ändar men det är segt. Erica drabbades av samma magåkomma cirka två dagar efter navigatören, som tur var hann hon hem. Med en inkubationstid på 2-5 dagar kan vi konstatera att kapten och Mats drog vinstlotten genom att välja en bowl med lax istället för kyckling.

Söndagen den 2 april checkade vi ut från Marina de Lagos. Vinterns fasta förtöjningar plockades in och NOSTRA lämnade plats N07 som har varit hennes i sex månader. Målet för dagen var en tur på 20 NM till Albufeira. Det blev en solig och varm resa. Så skönt att segla igen 🌟.

Allt fungerade som det skulle förutom loggen som stod stilla. Vi passerade den berömda Benagilgrottan som ligger strax öster om Portimão. Grottan som är listan som en av världens ”topp 10 coolaste grottorna” är en stor turistattraktion och kan bara besökas med båt. Vi nöjde oss med att se den på håll när vi seglade förbi.

Efter drygt 20 NM, en resa mestadels för segel, var det dags att angöra Albufeira. Albufeira är en utgrävd marina som är väldigt skyddad för väder och vind. Här är det också många som övervintrar. Nackdelen, som vi ser det, är att nästan allt omkring marinan är stängt off season och det är en bra bit att gå till centrum.

Vid den här tiden på året är det många turistattraktioner både på land och i vattnet vilket gör marinan väldigt turistisk. Vi träffade besättningen på S/Y Esmeralda från Stavanger som har haft båten liggande i marinan under vintern. Vi träffade dem som hastigast i Lagos när de var på väg österut. De hade varit hemma under perioden december till mars men nu var de tillbaka och planerade sin resa in till Medelhavet. De blev nyfikna på våra planer om Sevilla. Vi delade med oss av den information som vi har samlat på oss och vem vet, vi kanske ses där. Innan läggdags rensade kapten loggen där det satt någon form av slempropp 😳. Dagen därpå fortsatte vi österut mot deltat söder om Faro och NOSTRA visade både fart och vind.

Vi släppte ankaret vid ön Culatra som verkligen är en annorlunda och fin ö. Ön ligger nära orten Olhâo men administrativt tillhör den kommunen Faro. Det finns inga bilar eller vägar på ön, men det finns väldigt mycket sand och stigar. Culatra som är cirka 6 kilometer lång och mellan 0,1-0,9 kilometer bred har tre byar. Det bor cirka 1000 invånare på ön. Fiske och turism är det befolkningen livnär sig på.

Det blir många olika vyer även om man ligget ankrad på samma plats i några dagar.

Varje morgon när vi vaknade var det lågvatten och fisket i närområdet pågick frenetiskt. Förutom att fiskarna drog sina nät precis intill NOSTRA så låg det småbåtar uppkörda på det land som nu blivit synligt. Vi är inte säkra på vad det är de plockar men vi gissar på att det kan vara knivmusslor.

Eftersom vi behövde göra lite stödköp bestämde vi oss för att ta Mr Highfield in till Olhão. Under högvatten går det att ta en genväg över det land som annat ligger i dager. Kapten hade noga studerat ”the locals” och deras vägval. Innan vi gav oss iväg aktiverade han ”spårning” i sjökortet av den väg vi körde vilket var till stor nytta på vägen hem när vattnet hade börjat sjunka undan.

Efter lite spaning hittade vi en säker och bra plats inne i marinan där vi kunde förtöja Mr Highfield under shoppingturen. Det blev cirka en kilometers promenad upp till livsmedelsbutiken, Continente. Inköpsturen tog 2,5 timme och var bitvis utmanande för navigatören, men med små koncentrerade steg och periodvis något strakbent gick allt bra. Det var skönt att knyta fast i aktern på NOSTRA igen 😅.

Efter tre nätter på eget ankare var det dags att fortsätta resan österut. Prognosen visar ostlig vind de kommande dygnen och vi ville ha så lite motvind som möjligt. Totalt blev det ens resa på drygt 38 NM där vi kryssade den första delen.

Tyvärr begränsas vi av fortsatt av späckhuggarna, vid den här tiden på året är de i området kring Gibraltar och västerut. Det har varit flera interaktioner den senaste tiden så vi försöker undvika djupt vatten. Vi fick parera områden med tonfisknät, djupkurvor och andra fiskeredskap och vid halv fyra gick vi in i floden Guadiana där Portugal ligger på den västra sidan och Spanien på den östra.

Reeds föreslår att man ska gå in i högvatten vilket passade oss perfekt. Efter att återigen blivit förundrade över tiden insåg vi att nu skulle klockan flyttas fram en timme, så nu ligger vi i fas med Sverige igen. Väl fastknutna på en bra plats i marina Ayamonte var det så dags för en ”tilläggare”. Navigatören körde Resorb och testade en liiiten Gammeldansk som borde vara något som ”basiluskerna” inte gillar 😉.

Ayamonte ligger i kommunen Huelva och i regionen Andalusien. Andalusien är den sydligaste och mest befolkade regionen i Spanien. Här i Ayamonte blir vi kvar i minst tre nätter för att bland annat se hur man firar påsk i Spanien 🐣. Det lilla vi har sett så här långt verkar det vara en väldigt mysig stad.

Den 25 mars fick vi äntligen besök av Erica, Mats och Agnes. Det blev en underbar vecka där vädret verkligen var med oss. Vi njöt av en vecka med bubbel, god mat, strandhäng och många skratt. När man som Agnes är ett år så förstår man inte alltid hur rolig man kan vara även om hon blir mer och mer medveten om hur man spexar 🥰.

Agnes som älskar vatten och bad precis som sin far var på sitt livs första strandhäng redan första dagen. Spännande men också lite läskigt. Därefter besökte vi Lindas Beach Bar för lite tilltugg och första sangrian av många under veckan.

Vädret gav fina möjligheter till bad i lilla badbassängen på fördäck. Fullständigt lycka!

Det gick fantastisk bra med vår lilla gast. De första nätterna sov hon lite oroligt men därefter var nätterna perfekta. En rejäl middagslur på 2-3 timmar varje dag gjorde att ben och armar orkade vara igång hela tiden fram till läggdags mellan 18.30-19. Hon är glad, positiv och aktiv vår lilla gurka 🥒.

Efter en shoppingtur till ”kinesen” och till Lidl skulle navigatören skicka upp den tunga ryggsäcken med varor till kapten som stod på NOSTRA och ”plupp” – där dök navigatörens mobil rakt ner i vattnet 😱. Ok, är det bara att glömma den eller finns det något att göra 🤔? Kapten kontaktade brittiska Roy som har en dykfirma i hamnen och som kör dagliga utbildningar. Roy skulle göra ett försök att få tag i någon som kunde dyka. Tyvärr kunde ingen hjälpa till förrän dagen därpå vid halvtio på förmiddagen. Jaja, vi får vara glada om den hittas så att det svenska sim-kortet räddas så att det kan användas i en ny telefon. Navigatören påbörjade den administrativa processen för ett försäkringsärende. Första och enda samtalet blev till Telia där en trevlig William blev kontakten. Han blev helt överlycklig över att se att navigatören bodde i Skärhamn för där hade han uppvuxit upp. William förstod dilemmat över att inte ha en mobil under två månader och inte kunna fixa ett nytt svenskt sim-kort under tiden i Portugal. William informerade om alla nödvändiga steg för ett försäkringsärende. Först en förlustanmälan hos polisen för ett diarienummer, därefter kontakt med Telia igen så de kunde spärra telefonen. Försäkringsbolagen kräver att telefonen är spärrad innan det kan bli en fråga för försäkringen. Bra då vet vi! Navigatören beslutar sig för att avvakta kontakten med polisen tills dykaren gjort sitt dagen därpå. Spännande att se om mobilen hittas och statusen på den. Enligt Google ska en iPhone vara vattentät på 4 meters djup i fyra timmar. När den åkte i vattnet var det lågvatten och fyra meter djupt, djupet ökade sedan med 2-3 meter under högvattnet.

Som utlovat dök 😉 Roy upp tillsammans med en dykare vid halv tiotiden dagen därpå. Efter att ha visat platsen för ”mobildyket” knöt Roy en tamp i mantåget som gick ner i vattnet till stöd för dykaren. Sikten i hamnen är i stort sett obefintlig och det är lera på botten. Navigatören fick beskriva telefonen och tänkte samtidigt, ta upp alla du hittar!

Efter bara fem minuter kunde vi konstatera att dykaren var på väg tillbaka till den plats där han hoppade i. När han kom upp till ytan sa han att det var en fin bebis vi hade. Va, vad hon har med detta att göra? Det förstod vi när han visade att det var Agnes han hade sett på mobilens skärmsläckare 😀. Väl upp efter att ha legat på botten i drygt 12 timmar på 4-7 meters djup fick den kontakt med nätet och började uppdatera mail, notiser. Den swishbetalning som Mats skickade när den låg på botten ramlade in. Helt sjuk! Efter att ha blivit avsköljd i sötvatten och fått vila påslagen i en rispåse i två dygn fungerade den precis som tidigare. Ljudet var lite ”burkigt” den första dagen men det gick snabbt över. Så skönt att slippa alla kontakter med försäkringsbolag och andra administrativa åtgärder 👏.

Trots ambitionen att inte ha något båtjobb på agendan under veckan för vårt besök behövde båda toaletterna en viss service. Eltoaletten började återigen trassla med att inte pumpa in vatten. Första gången det hände var i La Rochelle i juli men sedan har den fungerat till och från, mest till faktiskt. Nu var det dags för kapten att byta den magnetventil han beställde och som levererades i september.

Den akterliga toaletten med sjövattenspolning blev en större utmaning. Den har knorrat lite när man har spolat den senaste tiden men nu blev det helt stopp. Kapten gick till sängs irriterad över det ”skitarbete” han hade framför sig dagen därpå. Efter frukost var det dags!

Lilla familjen gick till lekplatsen när kapten och navigatören gjorde gemensam sak att fixa toaletten. Efter att ha tagit bort pumpen visade det sig att slangen som går mellan toaletten och septitanken var i stort sett helt igensatt av urin- och saltavlagringar. Öppningen i slangen var kanske en centimeter istället för de nästan 4 centimeter som det ska vara. Det blev en tur till Sopromar för inköp av ny slang och som vanligt när det gäller båtar behöver halva inredningen skruvas ner för att komma åt alla detaljer och slangklämmor. Med gemensamma krafter, värmepistol, tålamod och lite jävlar anamma hade vi en fullt fungerande toalett igen. Utöver fördelen att ha en toalett som fungerade bättre än på flera år fick navigatören möjlighet att städa ordentligt i duschen och på toaletten i de skrymslen man annars inte kommer åt. Efter en välbehövlig dusch var besättningen i harmoni igen.

Under veckan blev NOSTRA med en Air Fryer, möjligen ett spontanköp men gästerna pratade så mycket gott man kan tillaga. Ja, varför dö nyfiken. Den invigde med tacos med pankopanerade halloumi, rödkål, picklade rödlök, avokado- och majssalsa och chipotlemajonäs. En riktig bra invigning 🌟.

Den 1 april var det dags att vinka av den lilla familjen. Tack för att ni förgyllde vår vecka nästa gång kör vi Medelhavet 🥰.

Kapten och navigatören ägnade lördagen åt att bunkra och sjöstuva NOSTRA inför avsegling. Sängkläder och handdukar tvättades. Nu är det dags att fortsätta resan österut. Tack Lagos för den här gången, vi ses igen i maj!