Kategori: 2024

Efter sedvanliga morgonbestyr och tankning av vatten var det äntligen dags att släppa tamparna för en segling norrut från Puerto de Sóller mot Pollença på norra Mallorca. Vi fick en härlig segling med bra slörvindar. Trots att vi hade medvind gippade vi ett antal gånger för att slippa plattläns.

Vågorna hade lagt sig bra efter de senaste dagarnas blåst så vi fick en behaglig resa. Under resan kom vi att resonera om hur gammalt Finland är som land (1917). Det gjorde oss nyfikna på Finlands krigshistoria så Google fick guida oss; finska inbördeskriget (1918) finska vinterkriget (1939-1940), ersättningskriget (1940-1944) och lapplandskriget (1944-1945). Vem vet när vi kommer att få användning av denna kunskap 😉.

Efter ca fem timmars segling längst Mallorcas karga västkust passerade vi Mallorcas norra hörn Cap Formentor och vek av in i viken mot Pollença.

Vinden var västlig och det blåste upp till 9 meter så vi revade storseglet och rullade in en del på genuan. Det blev en bra segling och efter dagens etapp på 38 NM ankrade vi på 4 meters djup i viken utanför Puerto de Pollença. Efter att vi avnjutit resans första grill tog vi härliga och långa kvällsbad i det 25-gradiga vattnet 💦. Det blev en härlig kväll på eget ankare med en måne som nästan var full.

Efter en lugn och skön natt, frukostbestyr och morgonbad var det dags att vid lunchtid ta upp ankaret för att gå in till hamnen i Pollença. Tvätt och inköp stod på agendan. Kapten och gasten fick tag i ett oljefilter så de kunde byta olja på NOSTRA. Navigatören tvättade ett par tvättar som torkade fort i solen. Med varsin ryggsäck promenerade vi bort till EROSKI där vi inhandlade ingredienser till tre middag inför överresan till Sardinien. Vi hade tankar på att äta ute på kvällen men det gick över så vi valde att äta upp resterna av kycklingwoken istället .

Natten till tisdagen blev rejält blåsig med regn så vi bestämde oss för att stanna ytterligare en natt i hamnen. Navigatören ägnade tisdagen åt att baka bröd och att laga tre middagar. Det fick bli tre klassiker., båtpasta med bacon och champinjoner, köttfärssås och kalasgod fläskfilé med champinjoner och paprika. När det var färdiglagad vakuumförpackades allt och stuvades i kylen. Bra prepp om sjön blir för jobbig på överfarten.

På tisdag kväll åt vi en god middag på restaurangen ett halvt steg från NOSTRA. Därefter klev vi ombord och tittade på ett avsnitt av över Atlanten innan vi kröp till kojs.

Lördagen började med mulet väder och regn, det gick fortfarande dyningar i hamnen men inte värre än att vi hade kunnat sova bra under natten. Efter en enklare lunch tog vi spårvagnen upp till Sóller där det var marknad, en resa som tog 20 minuter.

Därefter promenerade vi upp till platsen där tågen till Palma går, det så kallade Apelsintåget. Vi skrev om det i bloggen förra gången vi var här. Vi åkte aldrig tåget då men den här gången tänkte vi göra slag i saken och åka över bergen Serra de Tramuntana in till Palma.

En som fortfarande väntar på att kliva på Apelsintåget

Det var en trevlig resa med utsikt över landsbygden, berg och hav som ganska exakt tog en timma. Därefter promenerade vi i centrala Palma, tog en vätskepaus och åt en god chark- och ostbricka.

Vi promenerade ner till området omkring katedralen La Seu. Den här gången studerade vi området från ett annat håll men vi såg inte Jönssonligan den här gången heller 😉.

Klockan 19.40 hade vi beställt platser för att åka tåget tillbaka till Sóller för att därefter ta spårvagnen den sista biten till Puerto de Sóller. Den här gången fick vi plats i loket, så vi åkte riktigt bekvämt.

Resan över bergen var fin trots att det började att skymma så man fick tåla att tågets lampor speglade sig i bilderna 😊. På 7 kilometer från Palma stiger järnvägen upp till 199 meter. Spåren går genom gamla valvbroar och tretton tunnlar där den längsta tunneln är 3 kilometer.

Efter en heldag som riktiga turister började vi planera för att lämna Sóller på söndagen för en resa norrut. Vi studerade vädret och gick igenom vår ”to-do-list” innan avfärd.

Efter att ha studerat alla våra väderappar och återigen läst den stormvarning som skickats ut av vårt försäkringsbolag Pantenius valde vi att boka ytterligare två nätter i Porto Sóller.

Stormvarning från vårt försäkringsbolag 💨

Den nordliga vinden ska börja avta på lördag eftermiddag men det kommer fortfarande vara 2-3 meter höga vågor så vi väljer att väntar med att fortsätta norrut tills på söndag.

Förmiddagen använde vi till att fixa iordning det sista i NOSTRA för att vår gast ska kunna flytta in i förpiken igen. Vi gjorde lite stödköp till dagens middag och kollade lite lätt på de marknadsstånd som var öppna på gågatan. På eftermiddagen kom vår eminente gast i en ståndsmässig transport.

Rejäl bil som levererade vår gast 🌟

Det blev produktiva dagar i Puerto de Sóller. Kapten och gasten packade om Dan bouyen med ny gaspatron. Efter ett långt resonemang, vridande och vändande, studerande av manualen och lite kliande i huvudena fick däremot den gamla lampan sitta kvar eftersom den nya inte passade.

Därefter blev det montering av de tjörnsnickrade täcklukorna i akterkojen. Snyggt!

Inte från Orust utan från Tjörn 😉

Torsdagen och fredagen blev riktigt blåsiga men mycket dyningar i hamnen. Vi förstärkte akterförtöjningarna med våra grövre förtöjningstampar med fjädrar. Förberedelsen för oljebyte på NOSTRA fick däremot avbrytas eftersom det inte fanns något nytt oljefilter ombord och den nautiska butiken hade inte rätt filter. Det var slarvigt av besättningen att inte ha skrivit upp att det behövdes nya filter, bättring på det!☝️. Vi tog en sväng runt i närområdet och firande in helgen där kapten och gasten valde varsin röd fredagsgin 🍷

Efter att ha ankrat om och försäkrat oss om att ankaret ⚓️ tagit ordentligt så sov vi som stockar till klockan 07 på onsdag morgon. Det var skönt att få möjlighet att ta igen lite av sömnbristen. Klockan 10 åkte kapten in med Mr Highfield till hamnen och hämtade upp våra goda vänner Pontus och Catharina. Senast vi träffades var under de sista dagarna i april då vi besökte dem i deras lägenhet i Puerto de Andratx. Nu när vi var på Mallorca samtidigt igen tog vi möjligheten att träffas igen.

När gästerna var ombord ankrade vi om igen. Besättningen på den färjan som går ut och in i hamnen tyckte, med all rätt, att vi låg för nära hamninloppet. Flera båtar som låg ankrade intill träbåten valde också att flytta på sig. Träbåten drev underligt över ett stor område i viken. Först trodde vi att ankaret hade släppt men eventuellt kan den vara ankrad med en väldigt lång kätting 🤷‍♀️. Hursomhelst nu var det ljust, vädret lugnt och besättningen ombord på NOSTRA var alert så vi kunde hålla koll så den inte drev mot oss.

Efter ett par timmar med uppdateringar om livet, planer, barn och barnbarn var det dags för våra gäster att mönstra av. Tack för att ni kom och tack för grymt goda Mallorcabullar 🫶. Nu får vi se när och var i Europa vi träffas nästa gång.

När kapten var tillbaka fick han tvätta av NOSTRA längst bak på skrovet på styrbordssidan. Där var det rejält skitit av sot och avgaser från den fiskebåt som vi låg intill i Burriananova. Ägaren till fiskebåten som gjorde en reparation av motorn provkörde den rejält efteråt. Vi såg att han spolade vatten i höjd med sitt avgasrör när han provkörde och nu förstod vi anledningen, han ville inte skita ner NOSTRA. Tanken var god men han lyckades inte särskilt bra 😏.

Efter att NOSTRA var ren igen tog vi av utombordaren, hissade upp Mr Highfield och vek ihop ankarseglet. Därefter var det dags att ta upp ankaret en tredje gång och ropade upp marinan för att informera om att vi var på väg in. De kvitterade och sa att vi kunde lägga oss på en ledig plats på den kommunala pontonen. Här var det första gången som vi inte vi fick hjälp av marineros vid tilläggningen. Allt gick dock bra, vi har ju gjort det förut. Vi valde en plats vid sidan om en båt från en segelskola.

Efter att ha fått till tampar och mooringlinorna ordentligt var det dags för resans första tilläggare. Kapten var nöjd med att det återigen fanns Gammeldansk ombord 😊. En marineros kom förbi och lämnade den sedvanliga blanketten för incheckning. Vi åt en lättare lunch och bestämde oss för att slappa en stund innan vi gick bort till hamnkontoret.

Efter en liten stund brakade de till i fören på NOSTRA, navigatören rusade ut och fann en hyrbåt på 39 fot från Dream Yacht Sail på tvären över den plats de hade tänkt att förtöja på. Platsen där seglarskolan legat tidigare. Ombord var det en brittiska besättning på fem personer och de hade inte hade några ”sjöben”direkt. Kaptenen på hyrbåten var minst sagt oförmögen att reda ut situationen. Han körde fram och tillbaka mellan fören på NOSTRA och en dansk båt på andra sidan, där besättningen dessvärre inte var ombord. De fem besättningsmedlemmarna ombord på hyrbåten stod rätt upp och ner och var mest bekymrade över situationen. Navigatören hängde i krokig arm för att hålla hyrbåten borta från NOSTRA så mycket som möjligt. Kapten fendrade av NOSTRA ordentligt. Till slut kom en gummibåt till undsättning, de drog upp fören på hyrbåten så kaptenen kunde backa in på platsen. Navigatören hjälpte dem med att ta emot och knyta fast tamparna i bryggan. Usch, det kommer inte att bli en avkopplande semester för den besättningen när de är så ovana ombord och väldigt orörliga. Hoppas allt kommer att gå bra!

Efter att ha varit borta vid hamnkontoret och checkat in gick vi en sväng på byn för att se var de bästa möjligheten till bunkring fanns. Därefter blev det en vätskepaus innan vi tog en lugn kväll i NOSTRA med ett avsnitt av Över Atlanten. Nu började känslan av att vara på väg infinna sig 😎.

Måndagen den 9 september klockan 12.45 var det dags för oss att lämna Burriananova med sikte på Sóller på västra Mallorca. En planerad resa på drygt 127 NM som vi beräknade skulle ta ca ett dygn. Kylen och frysen i NOSTRA var fyllda efter tre, fyra cykelturer upp till Burriana.

Vi satte segel direkt utanför hamnen och styrde i en ostlig kurs. Efter en segling på sju timmar var vi i höjd med Islotes Columbretes, vackra öar särskilt i ett fint ljus från solnedgången.

Öarna Islotes Columbretes är fyra isolerade vulkanöar som ligger cirka 27 NM utanför fastlandet. För oss var det okända tills i våras när vi studerade vattnen i västra Medelhavet lite mer noggrant. Efter att ha sökt och fått tillstånd kan man förtöja vid en boj i den hästskoformade viken på ön I Columbrete Grande. Det är den största ön och som ligger längst norr ut. Övriga öar är otillgängliga. Den norra ön är också den enda ön som är försedd med en fyr. Öarna användes fram till 1982 av det amerikanska och spanska försvaret därefter blev det ett naturreservat. Tydligen ska det bo fyra vaktmästare på ön, vad de har för uppdrag är dock oklart 🤔.

En bild på öarna Islots Columbretes ur pilot boken om spanska medelhavskusten

Halvmånen visade sig någon timma och gav oss lite ljus innan den försvann ner i horisonten. Vindarna var varierande under natten både i styrka och i riktning. När vi gjorde ett försök att stötta med motorn såg kapten att en varningslampa lyste vid tändningslåset. Vid en snabb översyn konstaterade han att det var en kabel vid batterierna som var lös. Troligtvis hade de kommit åt den, medvetet eller omedvetet, när de installerade den extra länspumpen. Nu var bara frågan var den skulle sitta? 🧐 Vi stängde av motorn och drog ut genuan igen under tiden som kapten felsökte. Han konstaterade att det var en kabel till generatorn vilket lät logiskt eftersom motorn inte laddade batterierna utan drog ur strömmen istället. När kabeln var på plats så testade vi att starta motorn igen och nu verkade allt fungera. Skönt! NOSTRA har en grym kapten!

Vi valde dock att fortsätta att segla eftersom vinden ökat något. Det blev en resa med riktigt bra segling, men bitvis blev det rörig på grund av för lite vind (4-5 meter) och oregelbundna vågor.

Det var förhållanden som gjorde det omöjligt att sova för den som hade frivakt. Allt slog och for fram och tillbaka. Navigatören var nere flera gånger för att ”fendrar av” i barskåpet och i pentryt där flaskorna slog mot varandra. Vid femtiden på morgon hade vinden sakta vridit 180 grader mot när vi lämnade Burriananova. Vinden var nu nordvästlig och kom snett akterifrån men den var inte tillräckligt stark för att kunna utmana de oregelbundna vågorna. Det blev några jobbiga timmar fram till att vinden vred mer mot nord och ökade upp till 10-12 meter. Helt enligt prognosen från Windy. Det innebar halvvind vilket NOSTRA (och därmed också vi) gillar bättre. Farten ökade ordentligt, i långa stunder loggade vi över 8 knop. Ännu bättre blev det när solen gick upp vid halv åtta, vinden mojnade något och vi fick en fin segling in i soluppgången mot Mallorcas västkust.

En trött men nöjd navigatör 😀

Efter nästan 25 timmar och 129,5 NM anlöpte vi Puerto de Sóller där vi ankrade i viken utanför hamnen. Det var färre båtar än när vi var här i maj så det fanns gott om plats. Vi ankrade akter om en katamaran och en tysk större segelbåt. Snett akter om oss låg en äldre spansk träbåt. Vi hade gott om vingelutrymme till de övriga båtarna och både kapten och navigatören tyckte att ankaret tog ordentligt när vi backade fast det, men icke sa Nicke 😱.

På kvällen var vi inne en sväng inne i hamnen med Mr Highfield för att röra på benen och äta. När vi åkte tillbaka till NOSTRA hade det mörknat men det var inte svårt att hitta NOSTRA med sitt ankarsegel. Dessutom var hon den båt som gungade mest i viken, vi funderade på 🤔 för så brukar det inte vara. Vi plockade ordning uppe på däck, tog in badkläder och handdukar efter dagens bad för att krypa till kojs strax efter 21.30. Navigatörens fundering på om träbåten inte låg lite närmare nu än tidigare slogs bort eftersom det alltid är svårt att säga om det beror på hur båtarna vrider sig i vinden och hur spända ankarkättingarna är. Kapten satte en ankarvakt och vi kröp ordentligt sjörullade ner i kojarna. Som vanlig var det en del svall så NOSTRA krängde lite extra emellanåt, men inte mer än att vi tycket det var normalt ”ankarsvall” och betydligt lugnare än nattens övningar. Helt normalt tänkte vi 😅.

Vid 22-tiden vaknade navigatören av ett annorlunda ljud. Efter ett tag när vi hört flera ovanliga ljud rusade kapten upp och kunde konstatera att vi låg intill träbåten. Utmaningen var att träbåten hade en stång på fem meter rakt ut i sidan från sin mast och det var den stången som slagit mot NOSTRAs mast. Samtidigt som navigatören började med att ta upp ankaret försökte kapten hålla stången ifrån NOSTRA. Mest oroliga var vi för att stången skulle träffa vår radarantenn.

Allt gick dock bra, när ankaret var uppe kunde vi i mörkret flyttade vi oss en bit in mot hamnen där vi ankrade om. Den här gången säkerställde vi att ankaret tagit ordentligt. Nytt ankarlarm och efter lite pustande ute i sittbrunnen var vi så småningom redo att krypa till kojs igen efter ett långt dygn med en onödigt spännande avslutning.

Måndagen den 2 september var vi tillbaka hos NOSTRA i Burriananova. Hon stod fortfarande på land, processen med att laga sprickan och övriga arbeten som vi beställt hade löpt på bra, men det var inte riktigt slutfört. Vi tittade till henne snabbt, kånkade upp all vår packning för stegen och packade snabbt en ryggsäck med det nödvändigaste innan vi promenerade bort till den lägenhet vi hyrt i tre nätter.

Värden till lägenheten var tysk och pratade väldigt lite engelska så kapten fick skifta om till tyska istället. Det var en trevlig och informativ incheckning och vi förstod att det var fest på gång i stan. Tjurrusning som innebar avstängda gator inne i centrala Burriana och stängda butiker. Tjurrusning är verkligen inte vår grej, vissa saker behöver man inte uppleva för att veta att man absolut inte gillar företeelsen.

På tisdag morgon promenerade vi tillbaka till NOSTRA, packade upp all packning och pratade med Andrés kring det fortsatta arbetet. Dessvärre skulle inte vädret varar med oss de närmaste dagarna vilket gjorde att Andrés var osäker på om NOSTRA skulle kunna sjösättas torsdagen den 6 september.

Efter att ha kontaktat Noelia på marina Burriananova beslutade vi oss för att flytta fram sjösättningen en dag till fredagen istället. Marinans personal arbetar bara halva dagar på fredagar så den absolut senaste tiden var 13.00. Det fungerade bra för oss under förutsättning att NOSTRA skulle hinna bli klar 😅. Vi kontaktade värden för lägenheten och bokade ytterligare två nätter för att slippa bo i kaoset i NOSTRA.

Under onsdagen avlöste regnovädren varandra. Lite arbete kunde genomföras utvändigt men långt ifrån allt. Däremot jobbade de på bra inne i NOSTRA med att slipa och måla området där de hade lagat, vilket gjorde det inre arbetet i stort sett klart. Andrés pappa, som också jobbar på firman, kunde måla rodret med Coppercoat och propellerbladen inne i deras verkstad. För första gången kostade vi på propellern en silikonfärg som är dyr som skam 💰, men eftersom det har vuxit så mycket på propellern här i Medelhavet så hoppas vi att den nu håller några år.

Nymålad propeller 🌟

På fredag förmiddag hissades NOSTRA upp i travel liften och rodret sattes på plats igen. Därefter slutfördes arbetet med att skruva ihop roderkvadranten mm.

NOSTRA fick hänga i travel liften under tiden rodret mm kom på plats igen

Vi gick bort till marinan och betalade för tre nätter. Vi fick en bra plats längst in på första pontonen vilket var bra eftersom de yttre platserna är betydligt skvallpigare på grund av alla fiskebåtar som kört ut och in i hamnen.

Vi rekommenderar verkligen Andrés och hans team. Professionella, lyhörda och angelägna om en bra kommunikation med kunderna. Vi är så glada att vi hittade dem när NOSTRA behövde ”plåstras” om.

Strax innan klockan 13 var NOSTRA i vattnet igen. Allt fungera bra så det var en nöjd kapten som tog oss bort till den anvisade platsen. Andrés personal kom bort och slutförde det allra sista i aktern innan vi vinkade av dem för att ta helg. Sedan blev det några timmar med att städa ur akterkojen och bädda rent. Kapten spolade av NOSTRA utvändigt vilket verkligen var behövligt. Sedan cyklade bort till lägenheten för en sista natt.