På andra försöket kom vi in i Mar Menor

Efter utcheckning och stödköp var det dags att släppa tamparna och säga hej då till Cartagena. Vi kommer säkert tillbaka, kanske redan om ett par veckor på vår resa söderut.

En nöjd och avslappnad kapten 💦

Vädret var underbart, en av de varmaste dagarna hittills. Den enda nackdelen med högtryck är att vindarna är svaga. Det blev motorgång med lite stöd av storseglet mot Europas största saltvattenslagun, Mar Menor cirka 30 NM norrut.

Sjökortsbild över Mar Menor och La Manga

På vägen passerade vi La Manga som är en 22 kilometer lång sandbank som skiljer Mar Menor och Medelhavet. La Manga var betydligt mer bebyggt än vad vi hade förställt oss. Enligt google är bebyggelsen på landtungan främst semesterboenden.

Södra delen av La Manga

Vi hade fått information av flera i Cartagena att bron som vi behövde passera för att komma in i lagunen öppnas varje hel jämn timma. Med den farten vi gjorde var det tveksamt om vi skulle hinna till broöppningen klockan 14 så när det kom lite vind vid 12- tiden bestämde vi oss för att segla istället och satsa på öppningen klockan 16. I en fart på mellan 3-6 knop tog vi oss norrut i ett lugnt tempo. Ett av de sämsta besluten den dagen visade det sig senare 😅.

Vi åt en ”tager-vad-vi-haver-sallad” till lunch med ”fådda” bröd. När navigatören var hos bagaren och fick vänta i tio minuter på att ”el pan de centenos” (rågbröden) skulle bli färdiga stoppade bagaren ner tre vita små baguetter som bonus. Tackar och bugar 🙏!

Dagens lunch med ”fådda” bröd 🌟

Isla Grosa strax utanför inloppet till Mar Menor

Klockan 15 var vi framme vid inloppet och vi valde att ankra vid sidan av farleden i avvaktan på att klockan skulle närma sig 16. När vi strax innan 16 körde in mot bron var det väldigt strömt så kapten hade stor utmaning med att hålla NOSTRA på rätt köl i den trånga farleden. När klockan var 16.05 var det fortfarande bilar som körde över bron och inte en tillstymmelse till broöppning 🤔. Navigatörn ringde upp marinan som ligger på insidan av bron och fick information om att broöppningen klockan 16 hade upphört! Nästa öppning var klockan 18. Mummel, mummel!

Det var bara att vända om och ankra utanför farleden igen. Vi nyttjade tiden till två av dagens uppdrag, kolla oljan på motorn och att tvätta fönster. När det var klart var det dags att, i samband med solnedgången, göra ett nytt försök att komma förbi bron.

Dags att ta upp ankaret 💦

Den här gången blev vi insläppta och vi fortsatte knappt 4 NM söderut.

På väg söderut mot ön Isla Perdiguera

Vi valde att ankra i skydd av en av öarna som ligger i den södra delen av lagunen. Med stöd av pannlampor och kommunikation genom våra headset fick vi till en riktigt bra ankring i mörkret.

Natten var lugn trots att vinden var mer västlig än vad prognosen lovat. Efter frukosten flyttade vi oss lite mer söderut vid ön. Här blev det bättre sjölä och vi kunde ägna oss åt båtfix, bland annat så strök vi på Boracol på däcket.

Höstens strykning av Boracol 🖌️

Vi bestämde oss för att ligga en natt till. Imorgon fortsätter vi norrut där vi ”sticker in näsan” i Torrevieja för en natt. Om bron öppnas så vi blir utsläppta förstås 😉

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *