Kategori: Juni

Natten i Den Helder blev blåsig, tamparna ryckte hårt mellan båtarna. Mats gick upp på efternatten och förtöjde om de spring (tampar) som låg mellan CORDULA och NOSTRA vilket gjorde att det lugnade sig betydligt. Skönt! Natten bjöd både på regn och åska på avstånd. Navigatören fick dessvärre vistas på toaletten senare delen av natten. Vi utelämnar alla detaljer med att beskriva det som ”magsjukan från helvetet”. Tur att den planerade avgången var först vid 12-tiden. Det blev en torftig frukost för navigatören för att ha något i magen innan vi lämnade hamnen.

Släppte tamparna strax innan 12. Väl ute ur hamnen, när seglen var satta var det kaptens tur att drabbas av den ilskna magåkomman. Å nej, ska vi fortsätta eller ska vi vända tillbaka? Vi valde att fortsätta. Vi hade svaga vindar, från rätt håll och medström under hela resan men trots det blev dagens dryga 30 distans jobbiga för en besättning på darriga ben. Den sista timmen startade vi motorn för att inte förlänga resan i onödan.

Strax innan fem på eftermiddagen anmälde vi via VHF:en att vi avsåg att gå in i trafikområdet mot Amsterdam. De meddelade att det inte fanns något som hindrade att gå in och strax efter halv sex låg vi väl förtöjda långsides i Seaport Marina Ijmuiden. Incheckning i hamnen gjordes via en app så vi slapp att lämna båten. Dagens tilläggare blev varsin kopp te, så ni förstår ni hur spaka vi var 😉.

Strax efter åtta kröp vi till kojs med förhoppningar om att morgondagen skulle bli en bättre dag.

På gårdagens skepparmöte tillsammans med besättningen på CORDULA grubblade vi över när det var bäst att lämna hamnen. Vi gjorde beräkningar var och när vi skulle ha strömmen emot oss och hur lågt lågvattnet är i Den Helder när vi kommer dit. Vi bestämde oss för att lämna tidigt, klockan 06. Så det var bara att börja förbereda allt som gick att förbereda kvällen innan. Kapten fyllde vattentankarna och slog sig i slang med vår holländska båtgranne. Efter en stund tillsammans med honom och hans fru insåg vi att vi inte hade planerat fel, men annorlunda 🧐. De hade lathundar för en mängd hamnar med beskrivningar över när man skulle lämna för att få den mest optimala resan beroende på färdmål. Vi fick deras lathundar och en mängd tips för vår fortsatta resa i Holland. Så omtänksamt!

Det var bara att gå över CORDULA och ta ett nytt skepparmöte innan de hunnit krypa ner i kojen för en planerad tidig morgon. Vi vände och vred på vårt tidigare resonemang utifrån den nya informationen vi fått. Vi valde att lita på ”the locals” istället för att hålla fast i vår egen plan. Så istället för att gå upp klockan 05 fick vi sovmorgon eftersom tamparna inte behövde släppas förrän 11.30. Hur utfallet blir får utvärderas 😊.

Dagens etapp blev drygt 33 distans. Det var segling hela vägen vilket var perfekt efter flera dagar med motorgång. Idag gjorde vi slag i saken och satte upp genackern. Det är inte svårt att sätt upp den men det är många moment och man får tänka till så att alla tampar och skot kommer på rätt sida när man hissar den. Genackern sitter på en rulle, när man inte ska använda den mer så rullas den in på samma sätt som ett försegel. Smidigt och enkelt!

Väl i hamn stod hamnkaptenen på bryggan och tog emot oss, det märks att det är en militärhamn för ordergivningen var tydlig. ”Förliga tampen först eftersom det blåser därifrån, lägg fast, fendrarna sitter för högt …….”. Att sedan inte kapten fick tampen på mittknapen där han ville ha den så han kunde köra in NOSTRA på spring var inte hamnkapten särskild bekymrad över. Ja, ja det är bara att spela med i sketchen, han ville ju att allt skulle bli bra och det är ju han som är chef i hamnen. CORDULA knöt fast utanpå oss, platserna blev perfekta för den nordliga vind som ska blåsa inatt.

Efter en snabb utvärdering i CORDULA där vi konstaterade att vi var nöjda med dagen serverades det ”båtpasta” till middag i NOSTRA. Rätten har fått sitt namn efter en improvisation i Sotenkanalen en gång för många år sedan. Barnen älskade den och den kan med fördel varieras. Dagens variant innehöll pasta, gul lök champinjoner, bacon och crème fraîche. Mums!

Vi bestämde oss redan igår för att stanna här en natt till, dels kände vi oss inte klara med ön och dels bli vindarna mer fördelaktiga på lördag. Vår båtgranne tipsade om att det finns många fina cykelvägar så det blev en dag på cyklarna.

Vi har hört mycket om att bitterballen ska vara så gott. Vi har uppfattat att det är en av holländarnas nationalrätter. Idag var det dags för oss att testa och vi blev positivt överraskade! En slags köttkrokett med finhackat kött av högrev som serveras med senap.

Idag har Britta tagit av sig långkalsongerna och fått på sig sommarklänningen. Många undrar om en ragdoll fäller, och japp det gör de! Det hjälper att ta rejält med ullkardan och den magiska kammen någon gång i månaden. Men trots att hon delar med sig av sin päls så förgyller hon våra dagar så mycket att det är värt vartenda hårstrå 😻.

Vi får ibland frågor om vi inte tycker det är långtråkigt att segla. Vårt svar efter 40 år tillsammans på havet är: Nej absolut inte vi älskar båtlivet. Att färdas på egen köl innebär, precis som hemma, en mängd rutiner. En av de mest centrala är att hålla sig uppdaterad på väderprognoser, inte bara för dagen utan flera dagar framåt. Man blir lite av en ”prognosknarkare” eftersom väder och vind påverkar oss så mycket. Att sedan diskutera prognoser med andra i hamnen som uppdaterat sig via andra vädersajter är också ett intressant fenomen. ”Vem ska jag tro på, tro på ……… ” som Di Leva sjunger 🎶.

När vi väl har bestämt oss för att fortsätta resan är val av färdmål, vägen dit och vilken tid vi ska lämna hamnen nästa steg i planeringen. I de här vattnen behöver vi också räkna på hur tidvattnet är i den hamnen vi har planerat att angöra. Innan vi släpper tamparna ska besättningen vara mätt och belåten. Allt löst ska sjöstuvas så att det inte far runt saker i båten under seglingen. Lådor och luckor ska vara stängda och låsta. Ska vi gå lägre sträckor brukar vi förbereda mackor för att på ett smidigt sätt hålla hungern borta. I vissa tuffare lägen är det kapten som får rumstera i pentryt under gång. Han är en riktig sjöbuse som inte påverkas av att det kränger och är gropig sjö.

Under resan finns det alltid något att pyssla med. Sätta segel, justera segel (skota), byta segel, ha koll på alla båtar i närområdet och eventuellt justera kursen så vi inte är i vägen för de vi ska väja för. Skillnaden mellan att segla och åka motorbåt är att under segling finns det alltid något som behöver lite extra uppmärksamhet. För oss är det behållningen med resan.

Att färdas med båt innebär ofta att saker behöver repareras. Peppar-peppar, än så länge har vi klarat oss från större reparationer men verktygslådan är alltid framme. Den är numer en inredningsdetalj med central placering 😀.

Nu märks det i hamnen att det är fredag eftermiddag, det är många båtar som strömmar in med helglediga holländare. Vi ska planera för vår nästa etapp som sannolikt går till Den Helder i provinsen Noord-Holland. En etapp på drygt 30 distans.

Vaknade till en underbar morgon. På med joggingskorna för en runda och samtidigt utforska omgivningen. Förena nytta med nöje! Vlieland är verkligen fint, en mysig by lite likt Anholt men mer civiliserat. En fin gågata med söta små hus och trevliga affärer.

Vid den här tiden i månaden är tidvattnet vid Vlieland drygt 2 meter vid flod och cirka 0,4 meter vid ebb. Det innebär att det går att segla på högvatten på vissa ställen där det normalt sett är torrt. Om man vill ankra måste man ha koll på hur mycket vatten det kommer att finnas under kölen när det blir lågvatten. De som är från området är ganska obekymrade över hur vattnet ändras var sjätte timme. Ombord på NOSTRA är vi helt överens om att vi inte behöver träna på att ankra på en plats där vattnet kommer att försvinna. Vi är mycket nöjda när båten flyter.

Vlieland är inte bara gästvänligt mot oss som kommer med båt. Gäster som besöker ön via egna vingar eller de som har en ”något vaggande gång” har fått egna faciliteter.

Idag blev det frukost i sittbrunnen. Det har det inte blivit så många gånger än i år, men nu känns det som den tiden är här. Härligt!.

Kapten fixade till knappar (lift-and-dot) för solcellerna på biminin idag så nu när biminin är uppe slipper vi ha dem hängande på mantåget. Bra gjort!

Dagen avslutades med grillning i CORDULA, gott och trevligt som vanligt!

Idag blev det avgång klockan 09 från Lauwerzoog, vi ville som sagt ha mer vatten under kölen på utresan. Kramade om Uffe och Monica på bryggan innan vi släppte tamparna.

Även idag blev det en dag med motorgång och ytterligare träning på att när inte kartan och verkligheten stämmer överens så är det verkligheten som gäller.

Det blev en dag på havet med sommarvärme och lugnt vatten. Kapten var sugen att sätta upp genackern men dagen bjöd aldrig på tillräckligt mycket vind för det. Istället blev det lite sjömansarbete för navigatören.

Det var en härligt dag, sommaren kom, underställ och sjökläder var ett minne blott och vi njöt av 11-kaffe med alla färger i kostcirkeln.

På väg in mot hamnen såg vi via deras hemsida att det var fullt i hamnen, ops vart ska vi ta vägen om vi inte får plats? Vi bestämde oss för att köra strutsmetodiken, och stoppa huvudet i sanden. För OM vi inte hade tittat på hemsidan hade vi ju inte haft den informationen så vi bestämde oss för att ”det löser sig” när vi tittar upp ur sanden igen ☺️.

Väl inne i hamnen var det verkligen fullt, men helt plötsligt visslade en man från en båt och sa att vi skulle backa till den bassängen som vi just passerat. ”Där längst inne finns det två perfekta platser för er” sa han och pekade. Så hjälpsamt! Lika hjälpsamma var de två män som stod på bryggan och tog emot oss och det par som hade platsen intill.

Vlieland ska enligt den information som finns på nätet vara den finaste men också den dyrast hamnen i Holland. Prismässigt ligger den i nivå med Cuxhaven och lite billigare än Nordeney, och då ingår el och vatten. På Nordeney fick vi mata elstolpen med 50 cent så ofta att vi tillslut tröttnade och körde invertern istället när vi behövde el.

Att komma från Tyskland där de i stort sett inte tar kontokort till Holland där man betalar hamnavgiften genom en QR-kod vid båtplatsen känns så lyxigt och proffsigt att det kändes som vi flyttade oss tillbaka till nutiden. Vi gillar Holland!

Lämnade Nordeney vid niotiden, sol och förhållandevis lite vind. Det blev en gropig start på resan. Vind och ström som möter varandra, grunt vatten och en hel del båttrafik. Bland annat en hel del fiskare, det nappar tydligen bäst i farlederna 🧐.

Farleden söderut är väldigt grund, på vissa ställen står det 0,7 meter och det är alldeles för lite vatten under kölen för en segelbåt. Farleden är utmärkt med röda och gröna prickar som de flyttar och uppdaterar allteftersom sanden på botten flyttar sig. Så här gäller det att inte fokusera på sjökortet utan vi måste vi lita på att prickarna står rätt. Det var en erfarenhet vi fick när vi var i dessa farvatten 2016 med vår förra båt ULTIMA.

Havet lugnade ner sig när vinden minskade och det blev lite djupare, men bara lite. Det är fascinerande att se alla farleder som är utmärkta men det finns inget vatten. Det är bara i högvatten det går att ta sig den vägen. Idag fick kapten fixa lunch, goda rester sedan igår, pasta, kyckling, soltorkade tomater och parmensanost.

Idag slutar Alva, vårt första barnbarn, första klass. Hon är stor tjej nu ❤️. Vi blev inbjudna att rösta i hennes och Annas tårtchallenge. En perfekt aktivitet på Nordsjön. När slutresultatet var sammanställt var Alva högst på prispallen. Grattis vår nya tårtexpert!

När man byter land byter man också artighetsflagg.

Farleden in mot den hamn som blev vår natthamn, Lauwersoog, var utmärkt med röda och gröna prickar som sig bör men som sagt de står i områden där man instinktivt inte vill köra. På sjökortet ser det väldigt grunt ut, på vissa ställen helt torrt. Hm, en känsla som vi behöver träna oss på så det utvecklingsområdet får vi lägga in i vår kompetens och utvecklingsstruktur (KUV). En bit in i farleden ser vi på AIS:en att PACIFIC WIND stannar upp. När vi ropar upp dem på VHF:en förstår vi att de har gått på grund. Va, mitt farleden! Det här bådar inte gott. Strax innan vi kommer fram till dem har de som tur är kommit loss själva. Det hade varit svårt för oss att hjälpa dom eftersom det i stort sett inte finns något vatten omkring oss. Usch det var ingen vidare upplevelse, tack Uffe och Monica att ni tog en för laget idag 🙏. Senare på kvällen såg vi att en tysk båt har lagt en markering och uppdaterat sjökortet redan i augusti 2021 om att det var 1,60 djupt på ett stället mitt i farleden och precis på den fläcken hamnade PACIFIC WIND, osis!

Det är en utmaning att komma in i en hamn vid lågvatten, men strax innan 19 låg vi väl förtöjda i Lauwersoog. Efter en dag med motorgång och stöttning av storseglet skrev vi 55,2 distans för dagens etapp. Det är skönt att komma längre västerut eftersom vi har hört att på ön Vlieland kommer vi möta sommaren 😎. Dagens tilläggare tog oss till nya höjder då PACIFIC WIND bjöd på Aperol Spritz. Det blev det sista gemensamma avstämningssamtalet på ett tag. PACIFIC WIND slussar in i kanalen i morgon och vi fortsätter tillsammans med CORDULA på utsidan. Det innebär att vi inledningsvis går ut samma väg som vi kom in igår men den resan har vi bestämt ska göras i högvatten – och då menar vi riktigt högt vatten 💦.

Vaknade till en morgon med ”kluck i häcken” – det är något vi inte gillar. Så blir det när vinden blåser akterifrån så vågorna slår mot aktern. När vi förtöjer tar vi alltid hänsyn till hur vinden blåser, eller ska blåsa. Vi vill alltid ha vinden så lång förut som möjligt. Då ligger man bäst. Efter frukosten gick kapten på en bryggsväng och hittade platser där det fanns plats för oss alla tre. Så det fick bli en förmiddag med  flytt- och förtöjningsövningar – men så perfekt det blev.

Tog en cykeltur till centrum via strandpromenaden. Nordeney är en fin ö med mycket sand och inga berg.

Agnes vår yngsta barnbarn blev tre månader idag, grattis morfar och mormors gurka ❤️ 

Måndag morgon, soligt men kallt och blåsigt. Dagen inleddes med en löptur bort mot naturreservatet, österut på ön. Fin tur även om det blev en del duckande för ilskna strandskator som skyddade sina bon – eller de kanske tyckte att det gick för sakta 😅. Väl tillbaka i båten startade jakten på navigatörens försvunna svarta linne, det måste ju finnas någonstans! Nu är NOSTRA genomgången minutiöst men linnet är lika mycket borta som tidigare. Ett mysterium!

Planen är att fortsätta västerut imorgon, antingen till Borkum eller till Schiermonnikoog. Går vi till det sistnämnda byter vi också land från Tyskland till Holland.

Gick upp för att hänga på låset till hamnkontoret som öppnade klockan 08.00. Väl där informerade  hamnkaptenen oss om att det var strömlöst så det gick inte att betala någon hamnavgift. Ach so, en gratisnatt ☺️. Gick vägen om Manfred Engel för att se om de hade något som vi behövde. Efter att ha hämtat varsitt munskydd i NOSTRA var vi välkomna in. Blev lite inköp av både nyttiga och onyttiga saker. 

Vid 10-tiden kastade vi loss för att gå runt hörnet och tanka, det ska göras vid högvatten eftersom det är grunt inne i hörnet där tankstationen ligger. När vi kom dit hade precis ett stort segelfartyg lagt till för att tanka 2000 liter disel. Det blev drygt en timmes väntan innan vi äntligen fick komma till kaj och tanka våra hundra liter.

När det var dags för första svenska båten att lägga till för bunkring hörde alla vi andra hur mannen som ansvarade för bunkringsbryggan gav besättningen en stabil tysk utskällning om hur de borde ha gjort när de hoppade av båten. Hm, här gäller det tydligen att vara taktisk. När det var vår tur och mannen pratade med oss genom en högtalare (vi var cirka tre meter nedanför kajen) valde jag att dra iväg några väl valda tyska fraser på min mycket begränsade skoltyska. Mannen kontrade direkt ”Ah, du sprichts Deutsch, sehr gut”. Som tur var krävdes det ingen mer ingående konversation. Jag klarade mig med några ”alles klar” och ”genau” 😅.

Lämnade Helgoland vid 12-tiden och gav oss ut på en bråkig Nordsjö med målsättningen att ta oss till Nordeney, en av de ostfrisiska öarna.

Det blev att kryssa drygt halva vägen. Dels på grund av vinden men framförallt på grund av alla trafiksepareringszoner som man inre får passera hur som helst. De ska passeras vinkelrätt med samma kurs hela vägen, annars kan det bli väldigt dyrt har vi hört av flera som betalt dryga tyska böter. Mellan alla separeringszoner låg det dessutom fartyg till ankars i väntan på att få gå in i hamnen. Hur ska det gå när vi kommer till engelska kanalen tänker kanske ni? En högst relevant fråga för det funderar vi nämligen också på 🧐. Vår idé är att göra en bra planering och hålla oss undan för allt som är större än oss själva.

Det fick bli rester av tacogratäng till middag idag. Det var inte läge för några större utsvävningar i pentryt men det är alltid gott att få lite i magen under en lång dag på havet.

Med cirka 22 distans kvar insåg vi att vi gjorde för dålig fart med segel för att komma fram i hyfsad tid. Vi fick hissa konen och starta motorn. Konen ska vara hissad när man har segel uppe och samtidigt kör motor.

Kvart över nio knöt vi fast på Nordeney, en lång dagsetapp var över och vi var nöjda att vi har tagit oss längre västerut.

Även om dagen varit lång och kvällen sen så tog vi oss tid för ett gemensamt avstämningssamtal i CORDULA innan läggdags.

Tre glada besättningar som tagit ytterligare några distans mot vårt okända mål 💦

Härlig segling till Helgoland, väderprognos, tidvatten och ström stämde enligt vår plan. Drygt 35 distans blev det idag med bidevind (för er som inte är sneseglare så betyder det att vinden kommer snett framifrån 😀). Lämnade Cuxhaven strax innan tio på förmiddagen och förtöjde på Helgoland strax efter 15.

Kapten tyckte att glöggnötterna med tranbär tog för stor plats i skåpet, ops nära att de åkte i soporna. De räddades av navigatören som tog dem till lunch istället. Inget ska förgås 😉.

Gott med glöggtillbehör även i juni .

På Helgoland är det långsidesförtöjning som gäller så det första uppdraget var att hitta en båt som blir bra att förtöja på. Vi knöt fast i en Hallberg Rassy 55 från Norge. Två glada guttar i övre medelåldern ombord hälsade oss varmt välkomna särskilt eftersom vi nu har ansökt om medlemskap i NATO. Skönt att vi skandinaver håller ihop. När de förstod att vi var tre svenska båtar insåg de att de nu mer tillhör svenskkolonin. Det blev en promenad på ön och senare på kvällen en gemensam middag på Zum Seehunde Gerda Münch. Alla åt fisk och var väldigt nöjda med maten. Däremot blev vi mindre nöjda när restaurangen inte tog kort – mummel, mummel! Det vi inte visste då men vet nu är att det bara var första gången av många.

Dagen startade med en tidig morgontur i joggingskorna. En fin dag där vi tog oss tid för städning av NOSTRA, uppdatering av bloggen och renovering av antennen. Kapten fixade till bytet av säkringskontakten så nu funkar antennen igen. Bra med händig besättning.

NOSTRA fick också namnet, hemmahamn och hemmaland i aktern. Blev riktig bra – och rakt!