Efter en veckas ankring utanför Syracusa fick vi ett bra vÀderfönster för en resa pÄ ca 260 NM öster ut till Grekland. De sista nÀtterna i ankarviken var rulliga sÄ vi kÀnde oss redo för nÀsta etapp. à andra sidan hade det inte gÄtt nÄgon nöd pÄ oss, vi anvÀnde tiden till att fixa lite med NOSTRA, tvÀtta och handla pÄ oss de förnödenheter vi ville ha med frÄn Italien, men framförallt har vi hÀngt med Lennart och Marianne pÄ PIGA.
Navigatören har ett projekt i huvudet om att sy om biminin, tanken Àr att den ska bli lite mindre och bÀttre i formen vilket innebÀr att rören behöver justeras. Till det projektet letade vi efter en röravskÀrare som funkar till rostfria rör vilket visade sig inte var sÄ enkelt. Mannen i jÀrnaffÀren förstod vad vi menade men han hade bara en avskÀrare som var för liten. IstÀllet ritade han en karta till den butik som han trodde kunde hjÀlpa oss.
Den gubbritade karta tog oss fram till affÀren
VĂ€l dĂ€r visade sig att de bara hade röravskĂ€rare för kopparrör. Synd! NĂ€r vi Ă€ndĂ„ var i en ”allt i allo affĂ€r” passade navigatören pĂ„ att frĂ„ga efter material för att göra egna packningar. Efter mycket om och men kom vi fram till att det material som fanns var 1,20 brett vilket navigatören inte tyckte var nĂ„got problem. Det rĂ€cker vĂ€l att vi tar 20 cm? – Nej för helvete! utbrast kapten varav mannen tittade pĂ„ honom och frĂ„gade om han var svensk đ. Mannen som inte kunde prata svenska hade pĂ„ nĂ„got sĂ€tt koll pĂ„ svenska kraftuttryck. Det blev inget inköp.
Söndagen den 3 maj klockan 09.30 lÀmnade vi ankarviken i Syracusa tillsammans med PIGA. De tre första timmarna hade vi bra segling men dÀrefter dog vinden mer eller mindre ut. Vi spirade genuan vilket gav oss ytterligare nÄgra seglingstimmar. DÀrefter var det motorgÄng i envisa vÄgor som innebar en skvallpig resa. Vi planskotade focken midskepps och hade bara en liten bit ute av storseglet vilket gjorde livet ombord lite mer angenÀmt. Kapten valde att slÀppa ut fiskelinan och precis nÀr vi hade fixat lunch började det surra i rullen pÄ metspöt och mer lina Äkte ut. Ops, det verkar vara napp! Kapten rusade upp och mÀrkte att han hade nÄgot rejÀlt pÄ kroken, han försökte rulla in linan men insÄg att det skulle ta tid. NÀr vi, efter lunchen, försökte rulla in fiskelinan var det bom stopp. Kapten slet och metspöt var som en bÄge. Efter att ha kÀmpat en stund för att fÄ fÄngsten nÀrmare bÄten small linan av. Bottennapp var uteslutet eftersom det var 3000 meter djupt.
Fiskelinan med en diameter pĂ„ 0,9 mm Ă€r extremt grov och stark, enligt Google anvĂ€nds den för tungt havsfiske, jo jag tackar, jag đ . Brottstyrka berĂ€knas vara mellan 30 till +50 kilo och Ă€ven om navigatören var nyfiken pĂ„ vad det var för best i andra Ă€nden av linan var hon vĂ€ldigt nöjd över att slippa fĂ„ upp ”nĂ„gon” i bĂ„ten pĂ„ över 50 kilo đ±. Kapten fick dĂ€remot ny kraft, han knĂ„pade ihop ett nytt drag som han slĂ€ngde ut direkt. Strax innan solnedgĂ„ngen nĂ€r linan rullades in högg nĂ„gon pĂ„ betet men den hĂ€r gĂ„ngen blev vi bara av med kroken.
Första dygnet avverkade vi 130 NM och andra dygnet 132 NM, fullmÄnen gjorde nÀtterna ljusa vilket gör det extra trevligt ombord.
Andra kvÀllen fick vi en liten fripassagerare, en liten svala som vi tror var en hona. Hon flög sÀkert 30 varv runt NOSTRA innan hon helt utsliten vÄgade landa hos kapten. Hon stack huvudet under vingen och sov i omgÄngar. Vi försökte hitta en bra plats i lÀ till henne men hon ville inte sitta för sig sjÀlv, hon skulle vara hos kapten. Strax innan solnedgÄngen kom det fler svalor förbi och nÀr hon hörde dem kvittra tog hon fart och hÀngde pÄ dem men bara efter nÄgra minuter var hon tillbaka hos kapten. Hon var för sliten för att orka hÀnga med de andra.
Inför natten och mörkret kröp hon bakom en av dynorna i sittbrunnen, dĂ€r lĂ€t vi henne vara ifred. NĂ€r det ljusnade kunde vi tyvĂ€rr konstatera att hon inte hade klarat natten, sĂ„ hon fick en havsbegravning đïž.
Klockan 08.00 grekisk tid, efter 262 NM och knappt tvÄ dygn var vi ankrade i Argostoli pÄ Kefalonia. Det blev en lugn dag med tillÀggare ombord pÄ NOSTRA tillsammans med Marianne och Lennart och middag pÄ stan. HÀrligt att vara tillbaka i Grekland!
Morfar Ă€r en riktig fĂ„gelviskare han đŠ Hon kanske hade velat ha lite filmjölk att klampa runt i đ
Trist att hon inte klarade sig â€ïž
TrĂ„kigt men hennes sista timmar fick hon vara torr och i lĂ€ istĂ€llet för att störta i havet. Pappa var pĂ„ vĂ€g att lĂ„ta henne bo inne i bĂ„ten men dĂ€r gick min grĂ€ns đ