Mazagón – trevligare än förväntat

På tisdag förmiddag gick vi upp till hamnkontoret i Mazagón och betalade för tre nätter. En i personalen pratade lite engelska men de andra tre var gärna med och beskrev ivrigt på spanska hur vi skulle ta oss till byn och hur lång tid det skulle ta. Trevligt att de vill hjälpa till. Vi tog cyklarna upp till byn som visade sig vara ett trevlig litet ställe. I den lilla centrumkärnan som låg cirka 500 meter ovanför hamnen fanns en liten gågata, restauranger och en Spar matbutik. Allt det man behöver alltså 😀.

För oss var tiden var inne för lunch så vi konsulterade Google Maps för att hitta en bra restaurang. Google tipsade om El Brujo på en liten gågata med flera restauranger med uteserveringar på gatan.

Väl där insåg vi att de öppnade första 12.30 så vi tog en sväng på byn innan vi gick tillbaka och åt en väldigt god spansk lunch. Las croquetas de la casa, tacos de salmon, wok iberico och avslutningsvis delade vi på en tarta de queso. Maten var så god och vällagad och vår servitör tyckte att det var roligt eftersom han ansåg att det här var vårt hem 😉.

Dagen därpå tog vi en sväng upp till byn lite mer österut, en cykeltur som avslutades med en backe på 400 meter rakt upp. Där hittade vi en liten tapasrestaurang som serverade dagens. Det var många ”locals” på restaurangen så vi valde att testa. Ingen av de anställda pratade engelska men ägaren av restaurangen letade upp en av gästerna som hjälpte till att översätta menyn till engelska.

Vid tiotiden på torsdag morgon släppte vi tamparna och lämnade Mazagón. Vi som hade förberett oss på en dag med långbyxor och molnigt väder blev glatt överraskade av strålande sol.

Den nordvästliga vinden var dock lite kall men det funkade bra med kortbyxor och en varm tröja. Längs hela kusten från Mazagón och inloppet till floden Guadalquivir är det militära övningsområden. Vi blev uppkallade av spanska militären på kanal 16 som bad att vi skulle gå över till kanal 8. Där upplystes vi om att vi förväntades respektera det markerade området i sjökortet. Vi var precis i kanten på området och de gav oss kurs och distans för att undvika området och bad oss stanna kvar på kanal 8. Vi hörde att de hade skjutövningar i området så vi var tacksamma att de hade koll på oss. Efter ca 5 NM återkom de och sa att nu var det ok att lägga kursen mot Cádiz och tackade för samarbetet. Vi fortsatte en liten stund till innan vi ändrade kurs eftersom vårt mål var mer nordligt än kursen till Cádiz. Det blev en dag med fin segling, mestadels med genackern. För att undvika de militära områdena och för att slippa plattläns valde vi att kryssa i undanvinden.

Vi bestämde oss för att göra ett test av de smällare vi köpte i A Coroña ”in case of Orcas”. Smällarna är godkända i Spanien men förbjudna i Portugal, så nu var det möjligt att göra ett test. De fungerade som de skulle vilket kändes bra även om vi hoppas att vi aldrig kommer att behöva använda dem skarpt.

På väg in mot flodmynningen till Rio Guadalquivir valde vi att rulla in genackern och rulla ut genuan istället. Sjön var väldigt orolig på grund av vind, ström och svall från alla fiskebåtar som var på väg upp i floden efter dagens fiske. För att NOSTRA inte skulle rulla för mycket valde vi att stöttade vi med maskin.

Strax efter klockan 18 släppte vi ankaret cirka 5 NM upp i floden vid Bonanza (fast inte samma Bonanza som bröderna Cartwright bor i 😉). Det var lågvatten vilket gjorde att vi gick förhållandevis långt in. Vi fick bra fäste och hissade klotet i fören så att andra båtar ser att vi ligger till ankars. Idag blev det invigning av den julklapp som vi köpte till oss själva, trådlösa intercom-headset för att slippa skrika till varandra vid ankring. En del kallar det för ”marriage saver” men för oss som är inne på vårt fyrtionde år som gifta ser det mer som en säkerhetsdetalj.

Området i början av floden Guadalquivir är en nationalpark, Parque Nacional de Doñana. Vid lågvatten kör bussar med turister ut på stranden. Nationalparken är känd för sina fåglar och andra vilda djur. 1998 drabbades parken av en förgiftning när en damm uppströms havererade och nästan 7 miljoner kubikmeter slam av bly-zink läckte ut i floden och dödade i stor sett all fisk och därigenom också många fåglar. Det uppskattades att det skulle ta upp till 50 år för regionen att återhämta sig men man ser redan nu att mycket av det vilda djurlivet har återkommit. Efter en dagsetapp på drygt 40 NM blev det en fin kväll på svaj. Vi var särskilt glada över all slippa alla de mygg som många vittnar om efter ha ankrat på samma ställe. Vi är också glada över att NOSTRA är av plast och inte av trä. Ägare av träbåtar uppmanas att undvika Bonanza eftersom det sägs vara ett område där ”shipworm” häckar.

Vi fick ett meddelande av marinan i Sevilla att de såg att vi kommit in i området för UC Sevilla, de har tydligen koll på oss genom vår AIS 👍. Marinan skickade länkar där man kan läsa om vilka regler som gäller för slussen och för bron. Omtänksamt! Imorgon blir det att ställa klockan så vi kommer upp i tid så vi hinner till sluss- och broöppningen in till Sevilla i tid.

Vi somnade vi gott på svaj och till porlande från en ström på cirka 2 knop.