Efter en förhållandevis odramatisk resa söderut i floden Guadalquivir, och efter en dag som började i regn och slutade i sol, valde vi efter sju timmar att droppa ankaret i höjd med Bonanza. Det enda oplanerade som hände under resan var att NOSTRA helt plötsligt och överraskande sögs fast i leran mitt i kanalen. Ekolodet stod på 1,7 meter men enligt sjökortet skulle det vara betydligt djupare 🤔. Vi vände upp fören åt det håll där vi visste att det var djupare och efter en stund med fullt spätt på motorn flöt vi igen. Skönt! Det hade varit tråkigt att behöva vänta i drygt åtta timmar tills tidvattnet skulle vända igen. Den sista timman på resan hade vi en motström på 2-3 knop vilket gjorde att NOSTRA hade en fart över grund på knappt 3,5 knop. Trots att det var den enda biten med motström, på både upp- och nerresan, var det som alltid jobbigt att ha strömmen emot sig.
Det. blev en fin, tyst och avkopplande kväll på eget ankare. Vi testade ett tilltugg á la Fribergs ihop med dagens tilläggare.
Tilläggare á la Fribergs. Man fyller små krustader med en blandning av riven ost och Hot Jalapeño mjukost från Kavli och schuss in i ugnen ⭐️
Tack för tipset Lena 🙏
Efter en natt på eget ankare i en ström på 2-3 knop tog vi upp ankaret och lämnade strax efter 09.00. Vi ville nyttja medströmmen den sista biten ut ut floden. Kapten som var uppe under natten och kollade kättingen som rasslade ordentligt när NOSTRA vred sig i strömmen klämde sitt finger i ankarluckan. Fingertoppen sprack men som tur var klarade sig nageln. Navigatören, som är bättre på paketinslagning än snygga förband, gjorde ett litet paket runt fingret. Vi kommer att behöva ha koll på såret så det inte blir inflammerat 👀.
En omplåstrad finger blev resultatet efter nattens ”ankarkoll” ⚓️
Vi satte storseglet direkt efter ankringsbestyren. Det tog ett tag att spola av ankaret, det var precis som vi hade ankrat i cement. Å andra sidan hade vi legat stadigt! Vi gjorde bra fart i medströmmen ut ur flodmynningen. Den sista biten blev dock sjön väldigt stökig på grund av att vi hade kraftig ström med oss, vågorna från ett annat håll och de grunda områdena vid sidan av farleden gjorde vattnet oroligt. Efter en timma satte vi segel vilket gjorde att det blev lite lugnare. Ännu bättre blev det när vi med cirka 15 NM kvar kunde sätta kurs mot Rota.
Vi hade förbokat tre nätter i marinan i Rota som ligger norr om Cádiz. Navigatören som hade haft kontakt med marinan visste att hamnkontoret stängde 14 på helgerna och därefter skulle man få hjälp av marineros. Vi var i hamninloppet precis klockan 14 och kapten ropade upp marinan på kanal 09 och fick besked om att vi skulle lägga oss vi väntpontonen.
NOSTRA på väg in mot Rota 💦
Sagt och gjort vi förtöjde och navigatören tog inchecknings-portföljen under armen och travade upp till kontoret. Allt var låst. Vi väntade ett tag men när inget hände ringde kapten det telefonnummer vi fått och en marineros svarade men pratade bara spanska 😅. Efter ytterligare en stund bestämde sig navigatören för att prova sin ”Duolingo-spanska”, tog VHF:n och sa (tror hon i alla fall 😉) – Vi är den svenska segelbåten NOSTRA. Vi har bokat tre nätter i marinan och ligger vid väntpontonen. Direkt kom ett smattrande svar på spanska. O herre gud, navigatören fattade inte ett ord 😱. Vi skrattade och konstaterade att nu visste de i alla fall att vi låg och väntade på att få bli incheckade. Efter ytterligare en liten stund kom en marineros, tittade ner på NOSTRA från kajen och pekade på sig själv och sa. ”Yo la officina”. Det var en fras som mer var på navigatörens nivå, så vi förstod att han skulle hjälpa oss. Vi fick en bra och rymlig plats men eftersom pontonen var ganska kort backade vi in så det blev lättare att kliva av och på.
Under måndagen packades cyklarna upp och det blev en första tur att utforska Rota. Det visade sig vara en fin liten stad med en liten mysig stadskärna och flera kilometerlånga sandstränder. Vi stannade till vid ett litet torg där det blev tapas-lunch.
Efter lunchen navigerade vi oss vidare genom staden upp till en stor livsmedelsbutik, Carrefour. En bra och välsorterad livsmedelsbutik som hade allt vi behövde.
På eftermiddagen tog vi cyklarna för att kolla in stränderna.
Kaptenen strosar på Playa del Rompidillo
Det finns en strand på varje sida om marinan där stranden som låg söder ut, Playa de la Costilla var längst och finast. Strax ovanför stranden fanns en strandpromenad och en cykelbana som var okey att cykla på så här års. Under högsäsong är det bara tillåten att promenera eftersom det är trångt om utrymmet.
Årets premiärbad sparade vi även om vattentemperaturen nu börjar närma sig vad som är acceptabelt även för badkrukor. Däremot stannade vi vid ett vattenhål för att njuta av utsikten, solen och en Sangria.
Efter en stund kom det en yngre man och satte sig bakom oss. På stolen intill sig placerade han en ca 40 cm lång ödla 🦎som han hade i ett svart koppel med Batman-vingar🦇. Det såg inte alls ut som ödlan var sugen på att vara på krogen och när navigatören, som inte tycker man ska hantera djur på det sättet, frågade sig vad det är för fel på människor konstaterade kapten krasst att de sannolikt var den enda ödlan han kan få tag i på 🙈🙊.
Det blev en stillsam och fin cykeltur hem till NOSTRA där hemlagade hamburgare och ”air-fryade” potatisklyftor stod på menyn. Perfekt, en hel middag utan att ha nyttjat ett gram gasol 👌.
Vi kommer att stanna i Rota några dagar, troligt kommer vi ta färjan över till Cádiz istället för att gå dit med NOSTRA. Vi kommer inte att gå längre österut nu utan när vi lämnar här blir nästa steg att påbörja resan västerut mot Lagos igen. Glädjande är NOSTRAs systerbåt PIGA, med Marianne och Lennart ombord, på väg hit. Det ska bli så mysigt att träffas igen, vi hann lämna Lagos innan de kom ner igen från Söderhamn.